Göteborgsposten – 18 februari 1871, sida 2

Slettet Ferrioros. Från Versailles skrifvor en Korresp. uns der d. 8 d:s till PIndep. belge, bl. a: Rothschilds slott Ferrieres företer genom sin enkelhet och den amakfulla symetrien I dess linier em imposamt anblick. Det inre af rummen är öfrerlastadt med sällsynta ech dyrbara saker; koloasala kaiatider, gobelintapeter, statyer, taflor, vaser, inlagda och utskurna bord, skåp skulpterade i rensisiarcesiil; kortligen, en oåndlig mångd af de rikaste och dyrparaste artiklar pryda slattets talrika salonger. Jag yasserar under tystnad de under i ailfver och orfärrerie, som inneslutas i kriztallstagårarna och krilka förskrifva sig frän florentinska konstens bisia dagar. Bakom matsalarne sträcker sig ett töckt galleri om mer än 100 fots längd, hvilket leder till kähen. En anderjordisk jernväg för i små skulpterade waggoner rätterna till serveringsbordet; stekspett, på hril 8n man skulle knura fösta en hall oxs, ättas i rörelto framför elden genom on särnvild mekanism; i det åt köttet bestämda rummet såg man räbockar, hjortar, kalfvar, fasaner, hörs apphängda på sina krokar, åsem i en af Chevote butiker. lir de Rotbschilds familj ber i Paris, alltsedan de tyska trapperna komme hit. Konungen al Preussen, som här tillbragt fjorton dagar, gaf vid sin afresa befallning om, att man skulla egna den största adjliga omvårdnad åt slottet ech doss harrliga park. il. M:t låg onder sitt vistnnde här i en af da anspråkslösaste salarne på gin vanliga tältsang, under det hr Bismarck frossade i hr Rorhsckilda egen sång. Nu finnas endast få trupper qvar; satanerna, rådjuren ooh hjortarne kunna eftar bahag tumla om i varken, utan att behöfva frukta något geväraskott. Då ossicerarne gå på jakt, ströfva de gonom de närvelägna skogarge. Den 1:ste d:s på morgonen begaf jag mig åter på våg från Ferrieres. De vägars elåndiga tillstånd, som vi passerade är obeskrisligt; pionierkolonner äro natt och dag sysselzatta med att icke allenast reparera de utskurna delarno af landsvägaroe, uten Aven med att begrafva liken efter de hästar som falla ned döda af hunger och trötthet. Eu föga lätrörd öfverstelojtn. vid gendarmeriet berättade mig, att tårar kommit i hans ögon, då han sett sina hastar stupa den ena efter den andra på de förfärliga vägarne mellan Versailles och Lagny. Mitt bjera blödde, då jag passerade igenom hyar, hvilka buro spår af den gräsligaste törödelse. På flera mil omkring Paris ser man endast ruiner -fter byar och små städer; ibland stå husmurarna ännu upprätt, men dörrarae, söneterfodrer, taken ha bränts upp. Det har varit så kalit! De mölier ooh husgerådssaker, som icke brants upp, ba slåpats bort af soldaterna från qvarter till qvart-r. Sålunda mörte jag under min resa till Versailles ett kaierskt rogemente, som skulle besätta ett af fästena. Soldaterna förde med sig täcken, kuddar, bord stolar, ugnar, kortligen, hela möbelmang. De franska tidningarne ha nu åter börjat utsifvas här i Versailles. De ha inledt sin verksamhet med en liflig valpolemik. Man vill framföralt ha fred, och denna fråga beherskar alla de andra, Slottt Heudon, En korrerp. till N-ue freie Presse skrifver från Versailles d. 3 f6:s: . Hela den sydvestra sidam af trakten omkring Paris utgöres al parker elier skog, och den stora viluparken till Meudonskogen sträcker sig från Versailleg till bortom rlottet Meaden, och först vid Clamart börjar den fiacka delen Md emgifningen i söder. Vägen till Maagon är betuckt med små vackra villor, hvilkas byggssästare aRFCA hällit sig till Verxaillerslettets fereblid eller följt sioa ayna ingifvelser i cottagv-tslena smak, kvarvid stader hiockhus å la Romsen Crue eller hyddor å la Paul et Virginie uppstått. kbiouet Meadon ligger mycket högt, högre än det ä:sen på en joravall uppförda, nu knappast för dimma igehkänliga fästot I:y. hvilkat harnrån blifvit allseles neuekjutet. En väldig lindalle går upp till Meudonplatan. Den har re före cerneringens