Göteborgsposten – 17 februari 1871, sida 2

skada ej försäkrade inventarierna, två kalorikmaskiner, spinnstolar, plysoch kardmaskiner m. m. värda omkring 5000 rdr, samt spunnen och ospunnen ull till ett värde af 1000 rdr. Apoteksköp. Apotekaren Martin Aschan har at apotekaren Thure Ekengren tillhandlat sig privilegierade apoteksinrättningen i Mariefred med derstädes befintligt varulager, för ett pris af 18,000 rdr. Fru Neruda-Norman uppträdde i Måndage, skrifver Times för d. 1 Februari, på den första af Monday Popular Concerts. Mendelssohns qvartett i E-dur, op. 12, öppnade konserten, och vi behöfva ej ytura oss om dess förtjenstfulla utförande. Med en sådan qvartett som fru Neruda-Norman, hrr Ries, Stravss och Piatti, behörde engelska språket en amplifikation, för att kunna tillfredsställa behofvet af berömmande epiteter. Det är tillräckligt att säga, att qvartettens återgifvande stod tydligen i fullaste ofverensstämmelse med åhörarnes känslor, En förklaring. I Jönköpbl. för d. 7 d:s förekom nederst på första sidan en annons af följande egendomliga lydelse: Likkistor, alla storlekar, stoftade, målade, samt svärtade, finnas alltid färdiga, och säljas till betydligt nedsatta priser å Snicheri-Ahtieboluget. Uttydning af gåtan i föregaende nummer: Af en händelse kommo vi att observera denna annons, men inseende att här ett, såsom det heter på boktryckarespråket, ombrytningsfel egt rum, brydde vi oss ej om, att uppehålla oss vid saken, eburu Jönköpbl. är en tidning, som, åtminstone under sin förre redaktör, brukat tewligen strängt nagelfara med eina kolleger i fall sådana som det förevarande. Tidn. har emellertid i sitt senaste Lösdagsnummer skyndat att beriktiga saken och gör detta på följande fyndiga sätt: Genom förbiseende vid upplyftningen af snickeribolagets annons om Likkistor i bladets senaste tisdagsnummer fick en rad, som ej hörde dit, följa med på köpet. Den haudlade om uttydning af en föregående gåta. — Nåja, hvarför icke? Likkistan utgör visserligen icke lösningen af litvets gåta, men nog är man, sedan man blifvit iklädd denna svarta kapprock, den etterlängtade lösningen af besagde gåta ett bra stycke närmare än förut. Åvgfartygsbyggeri. På hr Heggblads varf i Norrköping ar f. n. under arbete en ny ångbåt, beställd af konsul Hageman i Köpenhamn. Den bygges at trä på jernspant, kommer att lasta 6000 ctr, förses med en 20 hästars maskin från Motala och skonerttacklipg samt skall vara färdig i slutet af nästa April månad. Priset är 28.000 rdr. Etter denna ångbåt lära flera dylika komma att byggas på nämnda varf. Industrielt. Från Söderhamn skrifves i tidn. Nya Helsingen: För tvenne sekel sedan var här i skärgården anlagdt ett mindre jernbruk, som uppbrändes af ryssarne 1720, hvaretter rörelsen af egaren flyttades till Kihlafors bruk i Hanebo socken. På den nedbrända platsen anlades sedermera at ny egare ett tegelverk i förening med spikhammare, hvilket under namn at Källänge sedan dess fortgått.. Men nästlidne vinter kom detsamma, eget nog, att genom köp öfvergå till en af medintressenterna i bemälde Kihlafors bruk, nemligen brukspatron C. A. Rettig, i hvars hand det åter blifvit hvad det ursprungligen varit, smidesverk, som drifves dels med änga och dels med vatten. Carlsdagen invigdes det nya verket i värvaro af flera från staden och trakten deromkring inbjudna personer, vid hvilket tilltälle hr R. tillkännagat att egendomen hädanetter skulle bära namnet Tönshammar, efter det i Skogs socken nedlagda jerubruket af samma namn, hvaritrån också arbetspersonalen vore hitflyttad. Aflidna veteraner. En veteran från våra sista krigiska dagar, f. d. fanjunkaren vid Nerikes neg:te K. G. Schmidt afled vid Tylö bruk i Finland i slutet af förra månaden vid 79 års ålder. Vid 14 års ålder ingick han i krigstjenst såsom rustmästare vid Nerikes och Wermlands reg:te. Ett par år derefter deltog han i kriget mot Norge och var med vid intagandet al Liers skans. År 1809 befordrad till furir och år 1811 till förare, fick han som jägare vara med i det Åyska kriget 1813 och 14, och tjenstgjorde i affarerna vid Jiterbugk, Teltoff, Grossbeeren och Leipzig. Kort förut hedrad med siltvermedalj tor tapperhet i fält, j befordrades han i Janusri 1816 ull sergeant, si hvilken obemärkta ställving han fortfor att tjena Sveriges kung och krona till 1842, då j han befordrades ul sanjunkare, allt vid samma regemente, der ban som gosse ingått. År 1847 erholl han på egen begäran afsked med pension i 10:e klassen. Sina sista dagar förlefde den gamle krigaren hos en i Finland numera bosatt son. Ett par andra gamla krigare från fälttåret i Norge 1813, neml. förre korporalen O. b 02