Göteborgsposten – 17 februari 1871, sida 1

blott rätt, utan pligt. Hvad begrepp erhölle man väl om kostnaderna för t. ex. franska armen, eå vida man till grund för beräkningen lade de extra utgifterna under nu pågående krig? Detta är ett extremt exempel, hvilket gerna medgifves, men hvarje hällpunkt för statistiska boräkningar skulle försvinna, såvidt ej noggrann skilnad mellan extra och ordinarie anslag noga iakttages. Fullt ogiltigt blir H.-T:s förfarande i detta afseende, när man erinrar sig det sammanhang, hvari uppskattningen af kostnaden för vår arms af henne först gjordes. Det var nemligen vid en jemtörelse med Danmarks och Tysklands armåkostnader, vid hvilka de extra utgifterna icke tagits i betraktande. Viansederföre hela denna million böra försvinna, och deri ensamt ligger anledningen till att vi ej göra någon anmärkning mot att millionen med 131,000 rdr öfvorstiger hvad de närvarande extra anslagen på 4:de hufvudtiteln utgöra. Äfven om man ställer sig på H.-T:s ståndpunkt förefaller det för öfrigt oförklarligt att anslagen till skarpskyttekårerna och till beväringens beklädnad icke blifvit afdragna utan skola tynga särskilt på den stående armåns budget. Följer så i ordningen den från auktoriteten Nilsson i Österslöf lånade uppgiften att indelningsverket kostar mer än 4 2 mill. Vi hade i vår uppsats upptagit kostnaden till 3!, mill., och kunna till stöd härför åberopa lindringskomitens slutresultat, återgifvet och ytterligare bekräftadt af krigsministern i dess anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868. Hr Sven Nilssons grofva blunder vid sin af I.-T. antagna uppgift ligger, såsom annorstädes blifvit upplyst, deri att han icke afräknat rustningsoch augmentsräntorne, utan låtit detta betydliga till ej mindre än 1,378,000 rdr uppgående belopp uppträda tvenne gånger i sina kalkyler. — Sammanlägga vi nu de summor, hvilka, efter hvad ofvan anförts, ovilkorligen måste dragas från H.-T:s snarare för lågt än för högt uppgifne 16 mill., hafva vi redan erhållit ett belopp af 212 mill rdr. Hvad angår militieboställenas afkastning medgifva vi att härom tvekan kan finnas. Att icke folket har några utskylder för de ändamål, till hvilkas bestridande afkastningen af dessa genom reduktion af adliga gods och på andra dylika sätt uppkomna kronoegendomar utgår, lär få anses afgjordt. På ännu giltigare skäl än vi förut anfört i fråga om den roterade jorden i allmänhet skulle dessa kunna lemnas ur räkningen. Skola de emellertid upptagas, böra de sättas till sitt rätta värde 1,428,000 rdr (enl. kungl. skrif. 19 1870) och ej 109, 000 rdr högre, såsom H.-T. uppgilver. Såsom vi redan nämnt skulle vi finna det angenämt om II.-T. lyckades ådagalägga att vårt land nu har att betala 16 mill. för underhåll af ej fullt 30,000 man, ur den synpunkt nemligen att vi då kunde boppas att snart få se vår kollega i samma läger som vi, såsom varma beundrare af krigsministerns armeorganisation. Kostnadsförslaget för denna slutade enligt hr Abelins anförande till statsrådsprotokollet 3112 1868 med ett belopp af 16,952,120 rdr och efter den senaste modifikationen lär summan ytterligare kunnat nedsättas. Då nu detta armförslag gifver oss 300,000 combattanter d. v. s. 270,000 mer än hvad, enl. H.-I:s påstående, f. n. underhållae för 16 mill. rdr, så hemställa vi om ej det är skäl för hvar och en att omfatta detsamma. Vi upprepa denna nära till hands liggande anmärkning, erär den synes hafva blitvit alldeles missuppfattad af vår ärade kollega. H.-T. uttalar några besynnerliga suvderingar om sammanhanget mellan vår uppsats och en i A.Bl. för i Tisdags förekommande artikel i samma ämne. Vi kunna försäkra att vi icke egde kännedom om densamma förrän vår uppsats redan var nedskritven, men vi blefvo emellertid angenämt öfverraskade att der återfinna våra åsigter bättre och fullständigare motiverade än hvad vi sjeltve förmått. A.-Bl:s artikel är undertecknad ÅX, hvilken bokstaf ju mycket riktigt betecknar något obekant; men när H.-T. sedan sluter till att X betyder Moch att M återigen betecknar hr Mengel, eå ådagalagger detta en slutledningskonst, hvilken vi förut under diskussionen om armefrågan varit vittne till hos I.-T., men hvilken vi ej kunna beundra. — —— Teater. Den teaterbesökande allmänhe: ten hindaa j aftan ns ett orogram som är syn