Göteborgsposten – 15 februari 1871, sida 2

anseende till det stora intresse dos:a för dem innebära. Amiral Rose har till följd af enskilda förkinder afböjt att vara ledamot i den britisk-a nerikanska kommissionen. Sir Stafterd Northeote mottog i hans ställe ledamotskapet och afreser i denna vecka till Amerika. På Srartahasskonferensen säges Prenssen under senaste tiden hafva närmat sig England och Osterrike. Ryssland är missnöjdt med de senast föreslagna arrangementerna. — Konserensen sammanträder ånyo om Thorsdag. I väl underrättade diplomatika kretsar säses Tyskland bestämdt fordra som fredsvilkor något öfrer 3 milliarder fres, hela Elsas och en del af Lothringen med Metz Man hoppas dock på möjligheten att kunna bevara Metz för Frankrike mot det att dess fästningsverk raseras. Tyskarne hafva ålagt Dieppe en kontribution af I million sres; staden är ur stånd att betala denna summa. — Totalsumman af regqvisitionerna i departementet Seine inferieure uppgår till 23 millioner fres. Reqriditionerna i Eure-departementet fortsättas. Från Lille meddelas under gårdagen att Jernvägstrafiken derifråu till Paris blifvit inställd på befullnirg af de preussiska myndigheterna; orsaken dertill är obekant. PARIS d. 12 febr. Ett regeringsdekret bemyndigar staden att upptaga ett lån å 200 millioner sres. Ett annat dekret förlänger tiden för vexelprotester I månad. — Slutresultatet af pariseryalen blir först i morgon bekant. Approximarirt uppgilves att de högsta röstetalen tillallit Louis Bianc med 110,009, Cambetta, Victor Hugo och Garibaldi 100,000, Chenet, Delescluze, Soisset, Borian, Henry Martin och Schoeleher 90,600. P:ovinsvalen äro så vidt bekant moderata. En sörlingning af vapenstilleståndet är oundgänglig. Regeringen har utarbetat en berättelse, deri för konstituerande församlingen aflägges räkenskap för regeringens åtgärder och förvaltning sedan d. 4 Febr.; till denna berättelse är bilagd flera rayporter af de militära cheferna samt detaljer rörande vapenstilleståndets afslutande. — Be utländska diplomaterna, deribland amerikansba sändebuadet Mashbarne, hafva afrest från Paris. VERSAILLES d. 14 bebr. Pariserregeringen har föreslagit en sörlängning af vapenstilles åndet. — Jules Favre, som i går ankom till Bordåcaux, väntas i morgon hit. BORBEAUX d. 12 Febr. Nationalförsamlingen höll idag på e. m. ett förberedande sammantråde, bevistadt af 250 å 390 ledamöter. Benoit Darcy fangerade som älderspresident och framhöll att de närvarande förhållandena kräfde församlingens ofördröjliga konstituerande, ehuru den änna icke voro fulitalig. Emanael Arago yttrade att det definitiva konstituerandet först var möjligt om några dagar; valprotokollen hade börjat anlända, men i 28 å 30 departementer voro valens utgång ännu obekant. — Församlingen beslutade, utan att opposition deremot väcktes, att genast konstituera sig. Deputeraden de Sarcey yrkade att byråerna måtte definitivt sammansättas så snart antalet närvarande deputerade med I öfversteg hälften af hela antalet; den närvarande stundens allvar medgåfve icke iakttagandet af de sedvanliga reglorna. — Dalot (Baloz!) framhåll att landet redan idag måste erlara att natiunaförsamlingen vore i spetsen för makten. De 4 yngsta bland de närrande mellemmarne, Ca Ilance, Tanneguy, Duchatel och Willon de Remisat utnämndes ilil sekreterare. — Församlingen ajourneradåes derefter till i morgon. Garibaldi har nedlagt befälet öfrer Vogeserarmån, enär hans mission nu vore slutad. Regeringen bar i sitt svar till honom, på samma gång den antagit hans demission, tackat honom i landets namn. Svaret var undertecknadt af samtligo regeringens medlemmar. FLORENS d 13 Febr. Depaterade kammaren har idag med 204 röster mot 139 förkastat utskostets amendementer och antagit regeringens lagförslag angående garantier för påfven. Vinisterkrisen är således öfrerstånden. BORDEAUX d. lå Pebr. Vid nationalförsamlingens öppnande i dag meddelade presidenten alt kammaren, liksom år 1849, konstitacralle sig i 15 byråer. Prösning af valen skulle ske så snart förhållandena sådant med. åfve. — Ett bref från Caribaldi upplästes, i hvilket denne yttrade: Såsom den sista åt republiken egnade pligten har jag insannit mig i Bordeaux, der landets representanter samlats. Men jag nedlägser den mig sifna fullmakten, — Jules Farre törklarade i sina Bordeauxoch pariserkollegers vamn, att do nedlade regeringsmakten i solkombudens händer. Ran yttrade derefter vidare: — Då vi öfvertogo regeringens börda hade vi ingen annan tanke än alt i edra händer återsemna den under do dåvarande förhållandena mottagna tillfäl iga makten. Vi hysa den förtröstan att landet skall genom eder fosterlandskärlek och enigbet, efier den lära som dess olycka medfört, veta att tysta sin klagan för att kunan återupprätta sin regelbundna tillvaro. Vi betyda na intet mera; vi öfverlemna oss åt eder dom och molse förtreendefullt upprättandet af en ny, laglig regeringsmakt. Uina kolleger qvarblifra på sina poster tills den nya regeringen bildats, för att upprätthålla aktningen för lagarac. Jag för min del anhåller om eder tillåtelse att få återvända till min post, för aft uppfylla mina svåra och farliga pligter. Jag hoppas att för dem mel hvilka jag underhandlar kunna bekräfta att jag