Göteborgsposten – 10 februari 1871, sida 3

IIvarjehanda. Gåäfvor och gengäfvor underhålla änskapen. Daily TGdUCranles korresp. i Versailies meduelar töljande: I en liten fransk stad, belägen 4 mil från Paris sköto två män på en baiersk afdelning. Den ene var stadens borgmästare och den andre en intim vän till honom. Följuerna voro de vanliga: ett par hus stuckos i brand, ett par gamla qvinnor bletvo ihjälslagna, kort sagdt, ingenting särdeles tilldrog sig. Borgmästaren och hans blefvo gripna, förhördes i en handvändning och fördes fram för att skjutas. Man baud tör deras ögon med deras egna nasuukar och tolt gevär pekade redan mot deras bröst, då man plötsligt hörde ett utrop: Iläll! Skjut icke, det ar två galningar. Plutonens anförare kommenderade gevar tor 1ot! en tysk öfverste trädde tram och förklarade, att d båda fångarne två dagar förut brutit sig ut ur hospitalet och att de derföre skulle återföras dit. Denna förklaring gafs naturligtvis på tyska, som fångarne ej förstouo; då näsdukarne rycktes bort från deras ögon, sågo de sig med vilda blickar omkring, men kände genast igen öfversten, som någon tid förut legat inqvarterad hos borgmästaren och de hade tillbragt 2 hela dygn tillsammans på det angenämaste med att dricka och spela ecart6. Den förtrafflige öfversten hviskade till dem på franska: I ären gama, glöm icke det!Fängarne förstodo honom genast, gjorde sig så vansinniga som möjligt och fingo först sitt förnutt åter, då de voro i tull sakerhet på det franska dårhuset. En veteran. På fattighuset i Århus afled nyligen ett 96 år gammalt fattighjon vid namn Johan Heinrich Jessen, som haft åtskilliga underbara öden. Han var född i Stade i Hannover 1774, lärde timmermansyrket hos sin far, men blef vid 23 år, på en resa, i Lyon pressad till att bli fransk dragon. I fäktningarne i Belgien fick han elddopet och sändes sedan med franska trupper till Egypten och Syrien, derifrån han först 1799 vände tillbaka till Frankrike. Under Napoleons fanor gjorde han derefter fälttågen i lHalien och Österrike, var med i Ryssland 1801 och vid intagandet at Lubeck 1806. Derefter marscherade han iu i Pommern och kom 1807 för första gången till Jylland. IIar stannade han denna gång mycket kort, ty redan året derpå måste han eskortera fångar till Spanien, der han förblef intill 1809. Under de franska armeernas segertåg genom Europa drog han med till Österrike, der han sårades i en fäktning vid Donau i närheten af Wien.