Göteborgsposten – 9 februari 1871, sida 1

sagdt. Anmärkningsvärdt är det dock, att huru såväl Svenska Monitörens som det i Mineapolis utkommande Nordisk Folkeblads) red. ibjödo sig att publicera en protest af hr H. not den frihet, man tagit sig med hans namn, lade hr H. ingenting att inkomma med. Af det jemtförelsevis obetydliga, som härsvan blifvit antydt, torde läsaren kunna sluta ig till, att skandinaverna anses vara, hvad le också i verkligheten äro, icke så litet beydande här i staten, och att de olika politiska partigängarne derför göra allt för att i så stor mängd som möjligt vinna dem för sina sy ftemål. För att ej blifva alltför vidlyftig, vill jag nu i korthet omtala att valdagen, den 8 November, gaf Averill, trots Donnellys verkl gt stora ansträngningar, en majoritet af omkring 4000 röster. Samma dag på morgonen hade D. begått något fel vid den slutliga uppgörelsen med den förut omtalade svenska handelsbetjenten, som i förtreten deröfver svek sin gynnare just i afgörandets ögonblick och gick öfver på Averills sida. Jag omtalar detta icke såsom något på valets utgång i ringaste mån inverkande, utan endast såsom ett talande bevis på med huru liten urskiljning de främsta utvälja sina verktyg bland de ringare. Många tusen dollars ha af både Donnelly och Averill bortkastats åt personer, i alla afseenden inkompetenta att utföra hvad de åtagit sig. Ingen hemma i Sverige kan gerna föreställa sig, i huru hög grad kandidater för höga embeten här i landet måste förödmjuka sig. Jag har sett både general Averill och mr Donnelly ängsligt söka alla tilltällen att komma i omedelbar beröring med massan, för hvars nöjes skull den sistnämnde åtminstone varit outuöttlig i att tillställa krogfester och dansgillen. I den här utkommande S:t Paul Press lästes för någon tid sedan, hurusom Donnelly under sin vanliga promenad från den ena krogen till den andra kom in i en, der han fann en större samliog af arbetare omkring ett af borden. För dessa män lät han värden på stället upprada en mängd fyllda glas utefter hela disken, hvarefter han gick tram tll sina vänner och uppmanade dem att bålla välfägnaden till godo; men ödet ville att alla dessa voro stämda till Averills fördel och betackade sig äran at mr Donnellys sällskap. Något snopen betalade D. hvad han reqvirerat och gick ut, sedan han tillsagt att de orörda glasen skulle stallas framtör de män, som så envist försmått hans inbjudning. Men nu till något annat. För några dagar sedan besökte jag en at Chamber of Commerce för allmänheten öppnad läsesal, der minst ett par hundra tidningar få studeras fritt. Vid det jag vankade omkring i denna sal och bläddrade i papperen, faun jag sex n:r af Göteborgs-Posten i prydlig ordning framlagda på ett midt i rummet stående bord. At måvga skäl misstänkande atv dessa blifvit alsända från Sverige tör min och ingen annans räkning, begarde jag at den ulistädesvarande sekreteraren en sörklaring i ämnet och fick af honom till min stora törlustelse höra att ifrågavarande nummer icke voro svenska utan tillhörde en i MuWankee utkommande norsk tidning, som räknade Chamber or Commerce bland sina subskribenter. Mina invändningar uträttade härvidlag iutet. Göteborgs-Posten var och störblet i sekreterarens ögon en norsk-amerikansk tidning, hvartill undertecknad på inga vilkor kunde tillerkannas eganderätten. Men angelägen att, om möjligt, få saken utredd, vande jag mig till herrarue i posten, och dessa gätvo mig så rillvida rätt, att de antogo möjligheten at att omslaget gått sönder under transporten och att man sedan gissningsvis förklarat Chamb. of Comm. såsom oftanämnde tidningsnummers rättmätige egare. Härmed har jag måst låta mig nöja. Ännu i går såg jag mina Göteb.Poster på samma plats, der jag ändå, till lycka i olyckan, ej blir nekad att taga del af deras innehåll, blott jag lagger dem ordentligt ifrån mig igen. På tal om tidningar faller det mig in att här lemna en ganska tilltörlitlig uppgaft rörande alla de skandinaviska blad som f. n. utgifvas i Förenta Staterna. De äro följande: Skandinaren (norskt) utkommer i Chicago och räknar ea. 8000 prenum. Fremad (danskt) utk. i Chicago 1500 Laåadrelandet (norskt) utk. i La Crosse, Wisconsin . . . . 7000 Nordisk Folkeblad (norskt) utk. i Minneapolis, Minnesota . 2000