Göteborgsposten – 8 februari 1871, sida 1

——— hasvet, och hvaraf stora massor äro synliga till sjös. De inre sjordarne äro belagda med körbar is. D. 28 Jan. inträslade den olyckshändelsen, att tvenne gamla sjömän härifrån platsen, hvilka med båt besörjt skjuts på Fiskebäckskil, under den nämnde dag rådande snöyran omkommo. Man känner ej med visshet huru härvid tillgått, men förmodar, att sedan sjömännen aflemnat den resande på Fiskebäckskil, deras båt på hemfärden blifvit öfverisad och kantrat samt försvunnit jemte sin besättning. Rörande affärsverksamheten är intet annat af intresse att nämna, än att åtskilliga sartygsköp egt rum, Sålunda har skon. Para, mätande 57 nyläster, inköpts från Stockholm af rederi härstädes; hälften af göteborgsskeppet Awantic har imköpts at rederi här och på Gäsö; göteborgsbriggen Selma köpt at rederi här och på landet här invid; göteborgsskeppet Theodor Dill, som förut till hälften, ullhört rederi i skärgården, är nu i sin helhet af sådant inköpt; kalmarbriggen Ida har öfvergått till rederi på Gåsö. Skon. Gustaf II, Söderström, har nu vtlossat sin hitförda stenkolslast och skon. Olga, som sistl. Måndag hitkom från Fiskebäckskil för att lasta hafre, anses med säkerhet härmed blifva klar i början af nästa vecka. Ett ypperligt slädföre, något för vår kust ovanligt, har nu ett par veckors tid varit rådande och allmogen häromkring har med mycken ifver begagnat sig af och gjort sig detsamma tillgodo. Bönedagar 1872. Med gillande af vetenskapsakademiens derom afgifna förslag, har K. M:t till bönedagar för nästk. år 1872 bestämt följande Söndagar, nemligen 1:a bönedagen d. 3 Mars eller 3:e Söndagen i fastan; 2:a bönedagen d. 28 April eller 4:e Söndagen etter Påsk; 3:e bönedagen d. 7 Juli eller 6:e Söndagen efter Hel. Trefaldighet och 4:e bönedagen d. 6 Oktober eller 19:e Söndagen efter Hel. Trefaldighet. Försvarsutskottet, eller såsom den officiela benämningen lyder, särskilda ulskottet för behandling af frågan om landtförsvarets ordnande, hade i Måndags sitt första sammanträde, hvarvid till ordförande valdes frih. De Geer och till vice ordförande grefve Ilenning Hamilton. Till sekreterare antog utskottet kaptenen vid Göta art.-reg:te K. A. Ryding. Från Riksdagen. Andra kammarens tillfälliga utskott hade i Måndags förm. sina första sammanträden, dervid utsågos till ordförande: i tillf. utsk. n:r 1 (för behandling af ärenden rörande undervisningsväsendet) rektor O. E. L. Dahm, i n:r 2 (för frågor rörande tjenstemäns tjenstgörings-, aftöningsoch pensionsförhåällanden) hr A. Gumeelius och i n:r 3 (som får att handlägga motioner i diverse ämnen) hr J. A. Åstrand. Frivilliga skarpskytteföreningarne. På trycket bar i dessa dagar utgifvits en ur Krigsvetenskapsakademiens tidskrift aftryckt vredegörelse för skarpskytterörelsens uppkomst och utveckling, grundad på kgl. skrifvelser och till landtförsvarsdepartementet inkomna rapporter. Enligt denna redogörelse, säger Stockholms Dagbl., funnos: år 1862 46 skarpskyttef:r med 5310 man, 1863 174 d:o 17,949 , 1864 240 d:o 33,524 1865 288 d:o 39,266 1866 304 d:o 36,668 1867 295 d:o 40,848 1868 275 d:o 38,063 1869 262 d:o 33,846 , ) Det synes således häraf, som skulle skarpskytterörelsen hafva nått sin kulminationspunkt omkring åren 1866 och 67 och sedermera gått allt mera tillbaka. Denna slutsats är äfven fullkomligt riktig, om man endast tager i betraktande antalet föreningar och deras numeriska styrka; men den förminskning i antal, som onekligen egt rum, tyckes — anmärkes det i olvan nämnda redogörelse — åtminstone tills vidare, tvärtemot hvad man möjligen skulle kunna tro, vara at fördel för hela saken, ty blott de ointresserade, som med liknöjdhet deltagit i föreningarnes vapenöfningar, aflägsnas från desamma, och blott de föreningar blifva upplösta, der endast ett ringa antal i dessa öfningar deltagande finnes. Med desto mera nit och omsorg tyckas öfningarne deremot bedritvas af ) Enligt en af oss sistlidne Lördag meddelad, på otticiella siffror stödd uppgift funnos år 1870 en252 föreningar med en sammanlagd styrka af i