Göteborgsposten – 6 februari 1871, sida 2

val ALL CHAMHZJY AILLARIL JOTSIAgCT OM, all våpenstilleståndet skulle börjas samma dag. 2 Efter vapenhvilan har inträdt ett ömsesidigt fredligt samqväm mellan de franska och tyska soldaterna vid Paris. I Bordeaux vidtagas förberedelser till att inreda den stora teatern till lokal för nationallörsamlingen. — Progrås de Lyon meddelar under d. 31 Jan. de nya parisiska ultrarepublikanernas program, hvilket går ut på den odelbara republiken, enkammarsystemet, med en af kammaren vald, afsättlig president, den stående armåns afskaffande, hvaremot en nationalmilis skall upprättas, allmän värnepligt införas, budgeten nedsättas samt titlar och privilegier afskaffas; dessutom förklara sig undertecknarne mot eröfringskrig, men medgifva omöjligheten af fred, så länge fiende ännu befinner sig i landet. Det är helt naturligt att bonapartisterna röra på sig. Kejsarinnan Eugenie skall sälunda ha anländt till Bryssel och tagit in hos prinsessan Mathilde; hon skall vara på väg till Wilbhelmehöhe. Deremot ha Conti, Fleury och andra af Napoleons vänner anländt till London, dit äfven Forcade, Riganlt, Genouilly och Segris väntas. De fyra franska armcer, som konung-kejsaren Wilhelm i en depesch till sin gemål med all rätt yfves öfver att ha gjort omöjliga för strid, äro; 1. Den af Mac Mahon anförda armån, som kapitulerade i Sedan med en styrka af 2,360 officerare och 84,000 man (förutom 14,000 sårade, 14,500 man som uppnådde Belgien och 30,000 man som tyskarne tego iden föregående kampen); 2. Bazaines armå, som kapitulerade i Metz med en styrka af 173,000 man, kommenderade af 6,000 officerare; 3. Armön i Paris under Trochu, bestående af 180,000 man regelbundna trupper och understöld af en borgareboväpning om 300.000 man; 4. Största delen af Bourbakis arm6, en styrka af c:a 80,000 man. Respektabla siffror i sanning! Man måste egna sin beundran åt den proussiska militärorganisationen och ledningen, men isynnerhet åt de tyska soldaternas mod och stridsduglighet. Äfvon lyckan har varit Tyskland bevågen, i det att kriget träffat detsamma fullt förberedt, under det att Frankrike oj så var. Grefve Chaudordys genmäle mot Bismarck. Sedan vi meddelat en analys af v. Bismarcks note 1 afseende på fransmännens krigföringssätt, anse vi oss böra äfven meddela en sådan af grefve Chaudordys nya akrifrelser i ämnet, hvari det heter: Istället för att genomgå de i min depesch af d. 27 sistl. Nov. åberopade akterna, öfverlemnar sig hr Bismarck åt speciella utredningar, konstaterando sålunda omöjligheten att vederlägga de sorgliga händelser jag gifvit hela verlden tillkänna såsom stridande mot krigsbruket mellan civilicerade nationer. Vi vilja gitva lagliga bevis på denna tysta bekännelse af den preussiska armens våldsamheter. Vi skola icke efterhärma den nordtyska förbundskanslerens egendomliga metod; vi besvara allt direkt och fullständigt Hr Bismarck förebrår oss att ignorera Tyskland. Oaktadt jag vistats derstädes några år och iakttagit dess förhållanden mycket noga, erkänner jag, att jag icke skulle kunna tro det tyska folket så aflägset från humanitetens och civilisationens principer och bruk, som vi i dag erfara. Jag måste med ledsnad tillstå, att jag icke kännt, eller snarare, att jag icke mera känner Tyskland. Det är fördt af en olycksbringande hand på en väg, som icke är dess egen. Dess tänkare, filosofer, poeter och historieskrifvare ha öppnat andra synkretsar för detsamma än dem de följt de sista 6 månaderna. Ett blodsmoln bar förvirrat folkets bliekar, som icke kunnat motstå i id maktens nycker och militära envälde. Hr de Chaudordy citerar hr Jules Favres cirkolär af d. 12 Januari för att kasta tillpaka anklagelsen, att ha med uppsåt skjutit vå parlamentärer. Hvad angår Gendverkonventionen, säger han att Preussen icke allezast brutit mot denna konventions mest väentliga punkter, men att det gjort det röda korset till ett skydd, hvarmed de upprepade sånger dolt sina ammunitonskolonner. Flera franska kirurger ha blifvit skjutna. Angående exploderande kulor — fortsätter hr e Chandordy — kunna vi absolut intyga, att aldrig ågon fransk soldat betjenat sig deraf. Om dylika lisvit hittade på slagfälten, härröra de från fiendens eder. Man har sagt, att kulor med 16 segment ha lifvit funna hes fransmän, Om detta skulle vara ant, är det ett enstaka fall och bevisar ingening. Hr de Chandordy återtar den not som ar vederlagt anklagelserna angående sjökriet och protesterar mot gripandet af fransk isslan. Han citerar utsagon af en ameri ansk läkare, mr Pratt, som har besökt de vska sångarno i Frankrike, för att bevisa uru tacksamma tyskarne äro för don omårdnad de bikvit egnade. Mr Pratt har mottagit bref af tyska fångar för att tillstiäls det tyska högqvarteret, innehällande bes på den menskliga omvårdnad de erhållit. Ir de Chandordy vederlägger anklagelen att man gifvit belöningar åt franska oltfi:rare, fångar på hedersord, hvilka lyckats da hdtomma. Endast vissa löneförmåner ha so irvit tilldelade otficerare, som undkommit te an att bryta sitt hedersord. IIan försvarar ly raljörerna; intet barbariskt förfarande kan Ir. lvitas dem, sådant som blifvit begånget af I dr — NPD AA — HN — va — Or —