Göteborgsposten – 3 februari 1871, sida 2

Från Ilufvudstaden. Tulluppbörden i Stockholm under sistl. Januari har uppgätt till rdr 464,890: 12 och öfverstiger med 130,982: 29 uppbörden under samma månad år 1870. — Stockholmstidningarne innehålla nu den sedvanliga uppgiften från postkontoret rörande prenumerationen i landsorten å sagde tidningar vid Januari månads utgång, och visar densamma, jemförd med föregående året, enl. N. Dagl. Alleh., följande resultat: 1870. 1871. Fäderneslandet . . .. 4,649. 5,250. Nya Dagligt Allehanda begge upplagor 3,367. 5,154. Svenska Veckobladetsc 4.022. 4, 652. Dagens Nyheter .. 3.216. 2.871. Aftonbladet sr rs tt . 2.671. 2,818. Väktaren va . . 2, 140. 2,359. Ny Illustrerad nnlas ... . . 1,952. 2,216. Söndags-Nisse . . . . . . 1,320. 1,875. Medborgaren . — 1.552. Stockholms Dagblad (landsortsupplagan) 681. 1,413. Svea . . . Ö...... — 1, 130. Kasper . os se ss ee 110. 170. VeckoPosten ... 288. 357. Illustrerad Teknisk miobe .... — 343. Samtiden . —— 224. Dessa siffror visa ett uppåtgående för alla tidningar utom Dagens Nyheter. Reflexionerna göra sig sjeltva! — Rörande istörhållandena i skärgården skrefs d. 30 Jan, till A. Bl. från Dalarö: Till följd af den temligen stränga köld, som, i förening med ett ovanligt lugnt och stilla väder, alltsedand. 23 des varit rådande här ri Skärgården, hafva de tre tarlederna från öppen sjö till Dalarö, neml. genom Ilufvudskar, Jernholmssund och Landsort, blifvit till större delen belagda med sådan is, att fråga kan vara, huruvida ett vanligt ångfartyg skulle kunna slå sig igenom den. Jungirufjarden, som hittills hållit sig så bra, har slutligen också måst gifva etter för kölden. Den begagnas nu allmänt af fotgängare, och någon vill veta att den tillochmed blifvit körd redan för tvenne dagar sedan. Af personer från Gillingö, som i Lör dags voro hitöfver, berättas att man dagen förut derifrän med kikare icke kunnat se öppet vatten till sjös. — Vid Svenska slöjdföreningens sammanträde i Onsdags afton höllos flera intressanta föredrag. Först uppträdde ornamentsbildhuggaren Ahlborn och omfsörmälde i ett längre föredrag huru handslöjden i Tyskland