Göteborgsposten – 30 januari 1871, sida 3

under en sträng vinterköld — äfven der behöfves hjelp, snar hjelp, mycken hjep. Hvilken massa af fransmän skall icke nu skynda till Paris, för att skaffa sig reda på, hvilka af deras anförvand:er, som ännu äro vid lif, eller taga reda på ställningen i de mångfaldiga olika affärer, tör hvi ka Paris var centralpunkten, såsom Frankrikes hjerta, hvarifrån handel och lif dret sina lissvågor ut genom dess pulsar. Och hvilken massa af främlingar skall icke ställa kosan dit, för att se, hurudant allt der är ef:er den långvariga belägringen. Om än sjelfva hufvudstaden icke är mycket skadad, så skola de på mycket icke känna igen sig, om de varit der förut. De vackra promenaderna äro raserade, och naken ligger den nyss så herrliga s.aden der, ännu darrande af den frossseber, som rasat inom den. Samtidigt med öfverenskommelsen om parisersastenas kapitulering och pariserarmsens qvarstannande inom hufvndstaden såsom krigstangar, undertecknades äfven mellan franska sörsvarsregeringen och det tyska kejsardöwet ett vapenstillestånd, hvilket varar från och med d. 29 Jan. kl. 12 midd. tills d. 19 Februari, således i 20 dygn. betta vapenstillestånd afser naturligtvis dels att vinna tid för en del detaljers uppgörande i afseende på Paris, men mest för att kunna bringa till stånd en konstituerande församling, hvilken skall ha till åliggande att utse och befullmäktiga den regering som skall å landets vägnar uppgöra den slutliga freden. Valen till denna församling skola genast utskrifvas, och densamma skall ofördröjligen sammanträda ; vi veta likväl ännu icke bestämdt hvar. Man har å tysk sida törklarat sig icke vilja inblanda sig i den regeringsform, eller rörande de personer som Frankrike kan välja till regering. Det är väl derför antagligt, att försvars regeringen skall jemte utskrifvandet af de allmänna valen, hvilka måste försiggå genom allmän omröstning, älven vädja till denna i afseende på frågan om regeringsformen: monarki eller republik? Att den republikanska regeringsformen skall för det närvarande vin na öfverhand, kan anses för gifvet, ty hvarken bonapartister, orlsaniter eller legitimister ha numer någon utsigt: att tillvinna sig folkets majoritet. Frågan blir derför, huruvida de modera ta republikanerna, med försvarsregeringens män i Paris i spetsen, söru om Rochefort, såsom Trochu, Favre, Picard, Simon, Leflö, Ara go, Jules Ferry, Pelletan etc., el:er de röda, med Gambetta, Crmieux och Rochefort i apetsen. skola vinna öfvertag iuom den konstituerande församlingen vid regeriogens till-ätarde. Segra de moderata, då är fredens af slutande en så godt som gilven sak; ty de ha genom undertecknandet af pariserfästenar kapitulering ätven faktiskt erkänt omöjlighe ten af att föra kriget vidare med någon utsigt till framgång under makternas närvaran de ömsesidiga hållning i Ewopa. Det skall för dem gälla att töka på Londonerkonferensen eller ann rstädes förmå de andra makterna uppträda så krafeigt som möjligt til Frankrikes förmån, för att göra dess törluster och förödmjukelser så små som möjligt. Oct de skola tvifvelsutan komma att i detta fal hänvisa på vigten för den europeiska jemvigten af, att Frankrike icke bringas i det läge att det förlorar sin stormakisställning. Huru vida de skola deri lyckas på något sätt ocl om makterna skola enas i att utöfva en s: kraftig tryckning på Tyskland. att det skal törmås eftergifva något väsentligt i rina for dringar, må lemnas osagdt. Det har på si sta tiden visat sig en viss hemlighersTullhel i den diplomatiska verksamheten, hvars vtiringar väl snart skola bli äfven synbara. Me nog skall det komma att sitta härdt; och ty värr befara vi, att det icke skall gifvas nå gon möjlighet att förmå Tyskland afstå frå Elsas och det s. k. tyska Lothringen. Erkan na makterna utan protest dessa provinser införlifning i Tyskland utan befolknin gens hörande derstäde-, då skall principen om fo: kens ejelsbestämning vara i detta hänseendutplånad tör ögonblicket ur den esseutliga rät ten, hvaremot den medeltida våldsoch eröt ringsprincipen skall vara åter kommen til hedere, och med denna den råa styrkans ab soluta öfvermakt — allt betraktelser hvilk: vål måste i någon mån göra sig gillande inon makternas råd. Skulle deremot de röda erhålla öfvervigten inom Frankrikes konstitnerande försam ling, så skulle det kanske komma ott visa sit liktydigt med krigets fortsättande, ärven efte: det Paris nu fallit. Man kan finva detta re dan deraf att regermgsdelegationen i Bor deanx på visst tätt protesterat mot öfverens kommelserna meljan Favre ock Bismarck, oc! att Gawbetta, om uppgitten bekräftar sig hvilket vi ba skäl att antaga, förklarat sic med anledning af det ingångna vapenstille ståndet vilja utträda ur regeringen. Gam betta fritvår sig härmed för följderna af krigets upphörande och skall i församlingen bl krigspartiets chef. Detta parti skall tvifvels utau återbegynna förräderibeskyllningens trollformel, för att nedslå de moderata och genom upphetsningar och entusiastiska upprop drifvnya skaror fram, för att fortsätta kampen a loutranee. Möjligheten häraf har man i det tyska högqvarteret förutsett och derför velat intagfördelaktiga militära ställningar. I norr hs da kenagt att hilaa an haltrninlal UEUriÖ1 1— 2