Göteborgsposten – 30 januari 1871, sida 3

Utfallet från ont-Valerien. (Korresp. till N. Zeit.) d. 19 Jan. Redan i natt bade våra förposter märkt en stark rörelse bland de franska trupperna på hela sydoch sydvestra sidan af Paris, så att man med säkerhet kunde antaga, att et anfall förestod mot den s:te armckären. Kl. 8 inrapporterades, att fienden ryckte fram på hela linien emot den 4:de och 5:te ärmekårens ställningar. Garnisonen i Versailles allarmerades genast och utryckte kl. 3210; artilleribrigadens kanoner hollos förspända på place darmes för att genast kunna deltaga i striden. Emellertid hade 2 landtvårnsregementen och en hel baiersk division fått order att från Sceaux och Bitvres rycka fram till Versailles betäckning. För att trygga sig emot staden, hvars borgare ånyo voro starkt uppretade och hoppades att om aftonen kunna helsa på sina landsmän i Versailles, utsändes dragonpatruller, hvilka skulle rida genom gatorna. Emellertid framryckte fienden med en styrka af omkring 100,000 man. Striden började vid Sövres och drog sig smäningom mot Meudon, Garches, S:t Cloud, Vaucresson, Malmaison och Bougival, så att d. 9:de och 10:de divisionen, samt alla de regementen, som voro uppställda i denna linie, måste i elden. Fienden fortsatte med sina fältbatterier och mitrailleuser samt chassepotgevär en så häftig och stark eld, att vi icke hört dylikt vid Sedan och Woerth. Våra belägringsbatterier svarade med energi, hvaremot det tyska fältartilleriet icke kunde göra särdeles verkan på grund af den kuperade terrängen. Den 5:te armekåren afvisade med kraft fransmännens anfall, men led en betydlig förlust; isynnerhet led den 5:te jägarekåren, som försvarade skansen vid Montretout, stor manspillan. Fransmännen stormade den 5 gånger förgätves, tills de vid den 6:te fingo fast fot i den. Valplatsen hade en vidd af omkr. 2 tyska mil. Timme efter timme tilltog kanonernas väldsamhet; vid Vancresson inhöljdes allt i rök och dam. De tyska batterierna i Lonvecciennes och S:t Germain skjöto med mycken precision emot de framskjutande batterierna framtör Mont-Valerien; de mellan Lacelle och Bougival uppkastade batterierna sköto emot de från Reuil framryckande franska regementena, Vid middagstiden utbredde sig en bäfstig artilleristrid emellan den 4:de armekären och fransmännen. På Chatons och Carrireis höjder hade de tyska kanonerna en förträfflig ställning, hvilka dessutom skyddades af skansar och löpgrafvar, så att fiendens upprepade stormlöpniugar blefvo utan framgång. I infanteristriden deltog isynnerhet den 5:te armäkären-. Striden räckte irån kl. 8 yå morgonen till kl. 6 på aftonen, då elden började att afstanna. Förlusterna å ömse sidor kunna ännu icke uppskattas. Gardeslandtvärnet atsändes på eft. m. kl. 4 till S:t Cloud och inryckte om aftonen kl. 7 ånyo till Versailles. Desslikes inqvarterades en stor mängd baierska trupper i kasernerna. Öfriga truppatdelninsar fingo order att bivouakera, då fransmännen förblefvo stående utantör fästena. Konung Wilhelm begaf sig kl 1 till Marly, från bvars vattenledning han under flera timmar följde stridens gång. em——— —