Göteborgsposten – 26 januari 1871, sida 3

modig ton, kånner icke Arthur igen sin SkA samle vän Theodor? Inry! — heodor? .... Theodor Särling! Jo; flick visst, nu känner jag tydligt igen dig... men till lu. som jag har blifvit gammal... Också var Salu let, minsann, icke igår, som vi träffades... säljr a anlä låt se, hvad är det, tjugo, tjugofem år ...;? — Tretio, min bror. Det är i år jemnt tretio år, sedan jag lemnade Göteborg och bosatte mig i Ostindien... i Siam... — Ack ja! Nu påminner jag mig, att jag hört talas derom... Och nu har du kommit på visit till Sverige, till Göteborg ...? — På visit? Nej tack, du! Jag tänker slå mig ner här på fullt allvar. Borta är bra, men hemma är bäst ändå! — Såå? Det vill säga, jag har den äran På spol kra de lefv allti färs ega lefv beh att stå framför en indisk nabob, med fickorna el! fulla af diamanter och på hotellet en ofantlig häs koffert, fylld med rupier ...? — Lika glad och skämtsam som i fordna tan dagar! Nå ja, utan skryt sagdt, icke kommer dis jag alldeles tomhändt tillbaka till Sverige... l ser men, derom sedan... presentera mig nu för sen ditt sällskap, jag kom hit i middags, direkte sm från London, och jag ordentligt längtar efter pac att få höra svenskan ljuda från vackra qvinliga läppar! — För allt i verlden, min bror, förlåt, att jag ej genast... jaha, mitt herrskap, här får jag nöjet presentera min gamle vän, plantage-egaren herr Theodor Särling, högst betroddo man hos Rajahn af Mysore. med domäner omfattande tusentals tunnland ris-, bomullsoch sockerhplantager, egaren till minst ett baltt tjog elefanter etcetera... gift... jaså icke... således en epouseuraf första klassen... min hustru, mina döttrar, svägerskorna, min son studenten, min svåger grossbandlaren från Stockholm... kypare en butelj Champagne åt damerna och en dito prima Svensk Banko åt oss! Naboben tillbringar en högst angenäm afton i sällskap med vän och väns vänner. Morgonen derpå sammanträffa, enligt öfverenskommelse qvällen förut, Arthur och Tneodor för att företaga en promenad i staden och dess omnejd.Hr Särling faller ur den ena förvåningen i den andra. När man vet att han på tretio år ej sett sin födelsestad är detta ej heller underligt. Vi förbigå hans ah. charmant! och ob, superbt under vandringen från Göta Källare uttör Södra Hamngatan, nedåt Skeppsbron, hvars ståtliga husrader (ståtliga? Hm, hm, huset np:r 1! Hm, hm, Keillerska verkstaden ), ehuru redan gamla då, för honom äro fullkomligt nya. — Här stod förut ett vackert badhus! säger han och stannar framför n:r 1. En präktig rotunda, magnifika badrum ... kar al hvit marmor vill jag minnas. Nå, det är förmodligen flyttadt till någon annan plats? — IIm ... neej . . det står nog qvar derinne på gården, men inredt till magasmer. — Uagasiner!? — Ja, ser du . . . men det blir en alltför lång historia. Kort sagdt . . . badhuset gick med förlust, påstods det, bolaget måste sälja det och de nye egarne ville på den lilla vackra trädgårdens grund bygga ett stort hus, den 30 April 1856 serverades sista badet i rotundan och så . . ja, så .. gingo marmorkaren all verldens väg. I många år voro vi så totalt utan ott bidhus, lämpadt etter tidens fordringar ända tills . . . men, det tår du se när vi hunnit längre på vår promenad. De fortsätta sin väg och befinna sig snart på den fordna s. k. Masthuggsvägen, på hvars ena sida fordom. det vill säga änvu år 1871, reste sig ett styggt rödmåladt plank, men der nu prydliga stenhus törnämt blicka ner på den menniskoström, som här dagen i ända trafikerar den stora pulsådern mellan staden och Carl Johans församlirg. Vid framkomsten till mynni: gen af Nya Alen fästes hr Särlings uppmärksamhet på en präktig byggnad, hållen i en enkel, men vacker stil. Det är Göteborgs Arbetareförenings byggnad. Skaror at menniskor strömma in och ut genom de höga portalerna. Det är idag en af de dagar då industrilokalerna äro öppna, säger Arthur, voch allmänbeten vet, att man der tår bättre varor och billigare pris än annorstädes. nd Barnsjukhuset och Arbetarebostäderna öf) passeras och ciceronen omtalar i huru hög ini grad dessa välgörenhetsinrättningars uppkomst är förknippad med det namn, som ännu tortfar att vara det mest ansedda och aktade på Göteborgs Börs. -Hvad är det här? En ståtlig byggnad i sanning? — Jo, der har du den ersättning :o de vi fått istället för rotundan vid Skeppsbron, ör-det är Göteborgs varmbadhus och tvättanstalt. Här ina sinnas badrum både för den mera bemedlade ved och den stora arbetsklassen. Jag rekommenap-rar ett bad före middagen. Der i ena flygeln len är tvättanstalten. Om en badbesökande så om önskar, kan han aflemna sitt linne, då han a i afkläder sig för badet och ha det tvättadt och 7m-torkadt, då han går derur. — Förträffligt! ter. Man följer med sin tid, ser jag, Nå, det der pp, I lilla huset derborta? — Det är Räddningspå hemmet för vanvårdade minderåriga flickor, der undylika barn erhålla vård och uppfostran, tills de uppnått den ålder att stadig sysselsättning ngeller tjenst kan för dem beredas. — ÅAh, in-en yacker ide, som hedrar upphofsmannen. zen. Efter att ha passerat förbi den nya, vackra a af stadsdel, som nu uppstått på Hasselbladska HA TV 2922