Göteborgsposten – 25 januari 1871, sida 2

armåerna ännu en gång kunna tillgripa offensiven, så måste de segra, om icke Frankrike skall erkänna sig vara uttömdt och nödgas underkasta sig inkräktaren. I afseende på norra krigsskådeplatsen, erfara vi, att Faidherbe, då han d. 19:de, efter att ha slagits utanför S:t Quentin, på natten ansåg sig nödsakad att utrymma denna stad, sökte att draga sig tillbaka till Cambrai, c:a 4 mil norr om S:t Quentin. Men preussarne förföljde med sådant eftertryck den retirerande ermån, att Faidherbe icke heller kunde hålla sig i trakten af Cambrai. En del af hans armå, fortsatte återtåget till sästningen Douai (212 mil N.V. om Cambrai), en annan del vände sig mot vester till Arras (313 mil V. om Cambrai). D. 21:ste kom Faidherbe med sin generalstab till Douai. Hans venstra flygel under general Farre hade emellertid fortsatt marschen från Douai till Lille (c:a 42 mil norr om Douai), såsom det vill synas i ett tillstånd af förvirring och upplösning. Äfven högra flygeln hann att komma undan. Paniken i Lille skildras såsom utomordentlig. Under Lördagens lopp anlände ständigt större skaror af styktande trupper i fullständig upplösning och starkt medtagna. Bangården var omringad af gråtande qvinnor, och förskräckelsen var allmän. Midt under denna förvirring anlände Gambetta, som vid underrättelsen om Faidherbes nederlag genast på natten d. 20 begifvit sig från trakten vid Laval till S:t Malo oförtöfvadt gått ombord på en krigsångare och farit till Dunkerque, hvarifrån han med iltåg skyndat till Lille. Från altanen till prefektboningen uppmanade han befolkningen att åter fatta mod. Progrås du Nord i Lille meddelar en berättelse om slaget vid S:t Quentin från ett ögonvittne. Det heter deri, att ibland mobilgardisterna uppstått en panik, som afgjorde slaget, och att trupperna varit mycket bristfälligt utrustade genom försummelse från intendenturens sida. Underrättelsen om Chanzys nederlag har uppnått Paris. Corresp. Ilavasderstädes säger af denna anledning, att Paris stoicism icke sår lida under intrycket deraf. Det tilllägges dock, att det sannolikt varit underrättelsen at detta nederlag, som plötsligt afbröt utfallet d. 19, emedan generalstaben ansåg det onödigt att framkalla någon vidare blodsutgjutelse. Parisermeddelande af d. 17:de berättar, att en bomb dagen förut träffat Pantheon, genomträngt dess kupol och derefter fallit ned i det inre af kyrkan. Genovevakyrkans kolonnad och Sorbonne blefvo äfven träffade om natten. De tyska artilleristerna söka isynnerhet att träffa Quartier Latin, der ej ringa förödelser gjorts. Till den tyska hären utanför Paris anlända alltjemt kanoner och ammunition. Elden mot fästena underhålles metodiskt. Man har på några tusen stegs afstånd tagit en fotografi af sästet Vanves. Man har genom denna fotografi fått visshet om, att vallarne äro på minga ställen starkt skadade. Från den sydöstra krigsskådeplatsen heter det, att Bourbaki drager sig tillbaka öfver Besangon, töljd af Werder. Det var, för att under återtåget angripa bans flank och genom en förening med Werder göra denne tillräckligt stark att kunna hugga in på Bourbaki, som den 2:dra tyska kåren ryckte ned mot söder. Lyckligtvis har den blifvit hejdad vid Dijon, der en våldsam strid stått d. 22. Striden säges från Bordeaux ha varit oafgjord; men tyskarne måste vika på flera punkter. Från Florens telegraferas det deremot, att Garibaldi der säges ha underrättat om, att han lidit nederlag. Vare härmed huru som helst, ha dock tyskarne ej kunnat taga Dijon d. 22 — berättelse från Versailles derom skulle då icke uteblifvit — huru det nu gått sedan dess. Deras framryckande har således blifvit bämmadt, hvilket tvifvelsutan varit af fördel för Bourbaki, som dragit till sig stora förstärkningar och kanske plötsligt griper ånyo till offensiven mot Werder. Friskyttarne ha varit framme och d. 22 sprängt jernvägsbron öfver Moselle mellan Nancy och Toul, hvarigenom tyskarnes kommunikationer högeligen skadats. — Enligt underrättelse från Saarbruäck at d. 20, ha de äfven upprifvit ett stycke af jernbanan mellan Chalons-sur-Seine och Vitry. I sin brådska att undsätta Werder, synas tyskarne ha slappat sin bevakning af kommunikationerna: det kan komma att stå dem dyrt. Örefvarn Chaudordy och Bismarck.