Göteborgsposten – 25 januari 1871, sida 1

— Jag har ingenting deremot, sade han vänd till mr Carden. Efter att ha kastat ytterligare en blick på Jael, frågade han: — Är det något lifförsäkringsbolag som ni skulle vilja rekommendera? Mr Carden smålog. — Det finnes endast ett som jag har rättighet att rekommendera, och det är Gosshawk, för hvilket jag sjelf är direktör. Men, jag kan äfven uppgifva namnen på flera andra. Henry visste nu hvad han hade att rätta sig efter. — Nej, sir, yttrade han, om jag får draga fördel af ert råd, är det minsta jag kan göra att välja det bolag för hvilket ni är direktör. Grace som de sista ögonblicken oroligt vridit sig hit och dit på sin stol reste sig nu upp eldröd i ansigtet. — Samtalet har tagit en vändning som jag ej kunnat ana, sade hon och lemnade rummet med högdraget föraktlig hållning. Hennes far ansåg lämpligt att framställa en ursäkt för hennes bortgång och yttrade: — Min dotter är en ung dame som hyser afsky för alla slags affärer; men hon har ingenting emot att njuta af deras frukter — klädningar, spetsar, betjenter, diamanter och ett ekipage att fara omkring i. Hon skulle tvärtom vara olycklig utan dem. — Jag hoppas då att hon aldrig skall behöfva vara utan dem, sir. (Forts.)