Göteborgsposten – 23 januari 1871, sida 1

Mäaldågen den 23 Januarl. nade att användas. så har man ock antagit, att de fartyg, hvilka nu anskaffas, företrädesvis böra vara beraknade på detta försvar och erhålla derefter afpassade egenskaper och dimensioner. De tvenne senast ar K. M:t till anskaffning anbefalda pansarbåtarna, hafva således fått sådana dimensioner, att de i kunna passera Södertelje sluss, som är något större än slussarne å Göta kanal, och deras pansar å tornet har blifvit ökadt till 17 verktum och 12 tums ekbackning å frontsidan, som företrädesvis blir utsatt för fiendens grotva artilleri, samt till 5 tum och 12 tums ekbackning å den öfriga delen, till skydd mot taltartilleri och infanterield. Slutligen anser sjöministern ett antal grundgående fartyg med stark pansar och svåra kanoner vara jemväl för en allierad at icke ringa värde. Derefter fortsätter han: Med inberäkning at ofvannämnda under bygnad varande pansarbåtar och en monitor, hvilka skola under årets lopp från verkstäderna levereras samt den efter egendomlig konstruktion bygda pansarbåten Garmer, eger sjöförsvaret fyra monitorer, bestyckade med grofva kanoner och fem pansarbåtar med en dylik kanon hvardera, följaktligen tretton flytande bepansrade kanoner, af hvilka dock endast eltva äro refflade. Att detta antal farty allt för litet, att kunna verksamt bidraga till afvärJande af fiendtligt anfall är uppenbart, helst om i betraktande tages de opåräknade missöden och förluster, på hvilka man vid krigstillfällen måste vara beredd. Flera bepansrade fartyg så väl af monitoi rernas, som af pansarbåtarnes klass äro högt af behofvet påkallade. Någon tvekan skulle väl kunna uppstå hvilken af dessa klasser, de fartyg, till hvilkas byggande anslag nu kunna beredas, borde tillhöra. För monitorerna tala deras större kraft och sjelfständighet, rörliga torn och möjligheten att sända dem öfver öppna delar af hafvet. För pansarbåtarne deremot deras ringare kostnad, hvarigenom man för enahanda belopp, hvartill en monitor uppgår, skulle kunna bringa 3 å 4 gånger så många kanoner i elden, skyddade på frontsidan af lika tjock pansar, som det i monitortornen, samt att dessa båtar, i händelse af ett nödtvunget återtåg, kunna draga sig in i Mälaren genom Södertelje och Stockholms slussar. För min del anser jag dock, att, för den närmaste framtiden, dån fartygs-cert, som inom kortaste tid medgifver att framföra det storsta antalet fiytande och pansarklädda kanoner till Stockholms försvar, bör ega företräde och följaktligen att ännu några pansarbåtar af hufvudsakligen samma konstruktion, som de båda större senast bestälda — för hvilka kostnaden beräknats till 270,000 rdr hvardera utom artilleri, — böra anskaflas, så snart dessa sistnämnda hunnit blifva färdiga och godkända. Att uppskjuta denna anskaffning till ett annatår är ej i något afseende rådligt, helst erfarenheten, ej minst under år 1870, ådagalagt huru begränsad den svenska industriens förmåga i sjelfva verket är i fråga om verkställighet af beställningar af mindre vanlig beskaffenhet. Äfven med forceradt arbete har tiden för en pansarbåts byggande ej kunnat inskränkas under 9 månader, hvarvid i allt fall såsom vilkor måst utfästas möjligheten att erhålla vissa angelägna delar från utlandet. Under sådana förhällanden skulle, derest vi blefve invecklade i krig, ej ett enda krigsfartyg hinna anskaffas under den korta tid, som nu mer vanligen står den anfallne öppen för rustningar, och än mindre torde kunna råräkna att noder krigets fortgång kunna anskaffa ny materiel. Utom dessa egentliga stridsfartyg, har sjöförsvaret behof af ett beväradt snabbgående rekognosceringsfartyg, tjenligt att användas såväl inom skärgården som i öppna sjön. Kostnaden för ett dylikt, förande en refflad kanon är af öf.er-direktören vid marin-ingeniör-staten beräknad till 120,000 rdr. Snabbgående obepansrade ångkorvetter ingå äfven i planen för anskaftning af Sveriges sjökrigsmateriel, men då jag ej anser anslag till sådana böra i år ifrågasättas, torde jag ej vidare behöfva vid dem uppehålla mig. Kanoner, minor och milraljöser för sjöförsvaret. Af pansarbrytande kanoner eger sjöförsvaret innevarande år ej mera än 2 stycken 12,83 slätborrade och 11 stycken 8,08 dec-tums resklade. En tillökning i antalet grofva kanoner är följaktligen af befallande nödvändighet. Frågan om, huru många dylika kanoner böra anskaffas skulle, säger sjöministern, kunna besvaras dermed, att antalet knappast någonsin kommer att fullt motsvara behofvet. Öm jligheten att få vid det enda inom landet befintliga kanonbruket tillverka så stort antal grofva kanoner, som sjöministern eljest velat föreslå har nödgat honom att inskränka sig till framställning om medel för tillverkning under år 1872 af endast 4 st. reftlade 8,08 dec-tums refklade kanoner, för hvilka kostnaden beräknats till 20,000 rdr stycket. ndervattenseldenanses af sjöministern hafva en stor framtid, och minförsvaret ar, säger han ett af de billigaste på samma gång som ett at de kraftizaste till skydd särdeles tör sådana vatten, som de, hvilka omgifva större delen af våra kuster. Derför har K. Mt äfven anbefallt bildandet af en sirskild minafaelning inom skärgårdsartilleriet och at det lyftade kreditivet anvisat en ej obetydlig del till minvasendet. Åunu återstår dock harutinnan mycket så val i afscenue på törsök som ock för anskafkning af materiel. Ett annat nytt vapen har äfven under selnaste tiden framstått, nämligen s. k. mitraljöser. Deras duglighet och kraftiga verkan mot trupper år tillrackligt bestyrkt, och deras lämplighet till törstärkande ar våra pansarbitars bevaring är latt insedd, En dylik båt, försedd med ett eller par sådana vapen blir ej endast betryggad mot antringslorsok, utan ock i stånd att med mycket ökad fördel verka mot trupper på stränderna. På grund haraf har K. M:t begart 50,000 rdr dels till an-kaffning at och törsok med minor, dels till anskaffning af mitraljoser. Flan till sjöförsrarets materiel, Då den frågan ligger nara till hands, hvad kostnad det skule medföra att inom en viss, ej allttör längt utsträckt tid, sätta hela vår sjökrigsmatericl i ett skick, som motsvarar våra benot, har sjöministern ansett sig böra i korthet vidröra denna sida af ämnet och yttrar i afseende der -Ått uppgöra en verklig plan för den sjökrigsmateriel, som under en läugre framtid bör anskå sas, är särdeles vanskligt och ehuru det under förlutna tider gång efter annan blifvit försökt, har dock idrig den framlagda planen kunnat genomföras. Ju nera vetenskaperna och industriens uppfinningar ökas och deras inflytande på sjokrigsmaterielen tillager, desto svårare är det att för denna på förhand itstaka vägen. Hvad som i går ansågs såsom fysisk omöjlighet är kanske redan i morgon faktisk verkighet. De uppgifter, jag här nedan kommer att ramlägga, få de ingalunda anses utgöra en verkig plan för anskaffning af sjökrigsmaterlel, utan fastnera endast såsom gruader för beräkningen at de nedel, hvilka för fulltöljande af en sådan plan erorMr. Tage vill aanrst:A i i mA 3