Göteborgsposten – 23 januari 1871, sida 1

Sveriges Sjöförsvar. Ur bilagorna till den nyss afgifna kongl. stalsregleringspropositionen uteddela vi etter Stockh. Dagblad följande anföranden till statsrådsprotokollen af sjöministern i fråga om förstärkande af rikets sjölörsvar. ggnadler. sjöministern yttrat fölNya sartygsb. I detta afseende har Jande: Då jag nu öfvergår till de sjöförsvarets behof, för hvilkas syllande extra anslag erfordras, och dervid först framställer de förslag till nya fartygsbyggnader, som inser oundgängliga, har jag ej förbisett, att, om äfven de grunder för kri fartygens konstruktion, hvilka under senare tider i vårt land plitfvit tillämpade, i allmänhet vunnit erkännande, så har dock äfven röster låtit höra sig, som menat, att än den ena än den andra af de egenskaper, hvika böra tillhöra krigsfartyg, ej blifvit så tillgodosedda, som önskvärdt varit. Något praktiskt utförbart förslag till ny sartygscert, som bättre än de af oss antagna certer. kunde motsvara våra behof, har dock ej blifvit framlagdt, och jag hyser för min del den öfvertyge att det hitintills följda system ännu är det för våra tillgångar och våra behof bäst afpassade. För den som endast tager i betraktande den skandinaviska halföns låge och densamma omgitvande haf. hvilkas beseglande fostrar en kraftsall härdad befolkning, och som derjemte ihägkommer. att de förenade rikenas handelsslottor intaga ett af de främsta rummen bland vår tids sjöfarande nationers, ligger det antagande nära till hands, att dessa länder borde bilda en tramstående sjomakt. Förhållandet är dock, att vid krigstöretag till sjös, materielen, och följaktligen medien för dess anskaffande, ar af ännu större vigt än till lands, och endast i sal snorda undan sfall har personalens större sjömannaduglighet at sig vara i stånd att uppväga en motståndares betydliga materiela ötver senhet och i längden göra honom gern st Sjökrigsmatericlen har al tid varit särdeles kostsam att anskaffa och underhålla, och redan före de sednaste omhvälfningarne i konstruktionen af krigstartyg gaf erfarenteten vid handen, att Sverige ej maktade hålla en sjelistandig sjögående örlogstlotta i tidsenligt skick, ett förhållande, som blifvit än mera påtagligt, sedan kostnaden för ett törsta klassens ravgskepp inom några år nära tiodubblats och numera Cj kan räknas lagre än till 8 a 10 millioner rdr. De ändamål. till hvilka en svensk sjömakt kan ifrågakomma at användas äro: 1:o) art på Öppna hatvet genom oskensla företag mot en fiendes flötta söka från vara kuster afhälladenna, och derigenom den lanamakt, flottan kan medföra ; 2:0) att lemna ett kraftigt bitade at landtarmåen vid törsvaret at vissa vigtiga inlopp och kuststrackor. samt 53:v) att såsom bjelptrupp förstärka en alllier sad sjömakt, i si: sjelt nog stark att med sin flotta beherrska Östersjön eller åtminstone att göra detta hat ull falt för sina Operationer? Söministern i derefter i ett närmare betraktande at hvar och en bland dessa omstandigheter och kommer i afseende på den första till den slutsatsen, att Sverige mäste, på grund af bristande tillgångar, om ock motvilligt afstå från anspråken att på öppna sjön kunna möta de starkare fiender, med hvilka vi en gång kunna komma i strid och hvilka ant en hatva vida rikligare medel att förse sig med sjögaende krigsfartyg, än hvad fallet är med oss. Deremot lägger sjöministern synnerlig vigt vid det andra målet för vårt sjöförsvar, hvars nåfvudkarakter är positionsstriden, ehuru den rörliga affensiven ej heller uteslutes, och han anser det vara för en makt sådan som vår en synnerligen lycklig omstandighet, att vid den tid, de gamla träfartygen upp hörde att vara stridsdugliga, monitorsystemet såg dagen och erbjöd oss ett tillfälle att för måttlig kostnad anskafla stridsfartyg, som motsvarade de anspråk, hvilka vid försvaret af inlopp och kuststräckor mästa tillgodoses. Detta system, sådant det hos oss blifvit tillampadt, omfattar två certer af far2, nemligen de relativt större monitorerna med ett rörligt torn, inneslutande 2 kanoner, och de mindre pansarbåtarne med fast torn och 1 kanon. Ersarenbeten har emellertid utvisat nödvändigheten af förbattringar och tillägg i den ursprungliga planen för dessa fartygs konstruktion. Dessa förbättringar skulle, hvad monitorerna angår, bestå deruti, att de, som hädanefter byggas, få ct 18 tums tjockt pansar rundt omkring hela tornet, att deras sidopansar förstärkes och att de till skydd mot grundstötning eller ; ansall med minor erhålla dubbel botten. Till följd häraf skulle hvarje monitor hädanefter kosta 2 millioner rdr Af pansarbåtarne har den största, den s. k. handkrastsbåten (jemväl försedd med ångkraft) samt en ännu ej från entreprenören aflemnad, konstruerats med dimensioner, som bestämdes af Göta kanals slussar, för att fartygen måtte kunna förflyttas till Wettern och Wenern samt biträda vid Cärlsborgs försvar. Men då anspråket på pansarets tjocklek och en något ökad maskinkraft påkallade större dimensioner, och Stockholms inlopp är det stridsfält, der dessa pansarbätar först och främst äro päräkta I i I i I