IJamburg under kriget. Danska Dazbiadet innchållor ett bref från en resande, hvilken måst stanna ett par dagar i Hamburg, derför att jeruvägarne söderut voro upptagna at trupptransporter. Detta bref, som ski drar tillståndet inom den nordtyska handelns metropol, det annars så röriga och verksamma Hamburg, är dat. d. 12 Jan. och har följande lydelse: Det annars så lifliga IIambure, der handel och näringar blomstrade, der ae många tusenden trängdes på gatorna med spända anletsdrag och feberaktig brådska, tillgodoscende sina oräkneliga intressen och spekulationer, har fått en helt annan fysiognomi, och en förunderlig slöhet tyckes nu hvila ötver den stora handelsstaden. Det är tre grades köld och snöar då och då; de jemförelsevis få menniskor, som färdas på gator och torg. smyga stillsamma bort till sina förrättningar; endast de preussiska militärerna röra sig med raska steg, stolta miner och under högröstade samtal. Vid Jungfernsti Arkaderna stråla försäljningsmagasinerua ännu alltjemt med glänsande utställningar af alla incustriens föremål; men derinnanför är det ödsligt och tyst, ingen har lust eller råd till att köpa. Utanför konsthandlarnes fönster samlas flockar af främlingar eller sysslolösa menniskor, för att betrakta de oräkneliga fotografierna eller färglagda planscherna, som framställa scener ur kriget; preussiske konnungens porträtt synes i alla fönster och i alla möjliga storlekar; men det råder tystnad bland åskådarne, och bland dessa upptäcker man endast få unga män, förutom halta och vanföra. Der borta komma tre svartskäggiga herrar vandrande med långsamma steg och sänkta hutvuden, kastande skygga blickar åt alla håll, isynnerhet åt de i tönstren utställda scenerna från kriget; de äro civilt klädda, men man ser genast, att det är franska ofsicerare, och hör det af deras med sakta röst örda samtal. Efter ankomsten igår afton ville jag fara vidare på jernvägen till Hannover; men de närmaste tågen skulle transportera de nyutskruna lanatvärnsbataljo