Göteborgsposten – 20 januari 1871, sida 1

— — K —— ———— — yttra, kunde ej annat än göra ett djupt intryck på de närvarande, hvilka, utom de båda kamrarnes ledamöter, utgjordes af så många, som kyrkan beqvämligen kande rymma. Hertigarne af Östergotland och Dalarne, men icke konungen, ötvervoro gudstjensten. Det på rikssalen af konungen hållna trontalet hade följande lydelse: Gode herrar och svenske män! Den tid, som förflutit sedan jag nästlidne år såg riksdagen har samlad, har varit mer än vanligt rik på stora och gripande tilldragelser. Mellan tva af Huropas maktigaste nationer, med hvilka vi stått i litlig beröriug, har ett blodigt krig uppkommit och fortsår ännu etter ett halft års törlopp med oförminskad valdsamhet. I likhet med de testa öfriga regeringarne, lat jag omedelbart efter krigets utbrott ullkannagilva, det jag för de förenaue rikena hade för alsigt att iakttaga en fullkomlig neutralitet, och för att sätta mig i tillfälle act vidtaga de för densammas upprätthallande mest oundgangliga åtgärder, begagnaue jag den i grundlag mig tillerkanda rätt att lyfta det mindre kreuitivet. Väl har krigslågan hittills varit begränsad till de två från början stridande folken, men anledningar att befara hennes vidare kringgripande saknas icke. Traktater, ingångna för orunande af de särskilda staternas inbördes tornäallanden, omgitvas icke at samma helgd som tilltörene, och det politiska rättstillstindet kan alltså anses hvila på osäker grundval. Under sådana törhållanden måste den tråga, som i vårt land länge varit a bane om landtiörsq arets ordnande på ett sätt, hvarigenom det yttre lugnet och en sjeltständig stallning må betryggas, butva af så tramstående vigt, att saken ej langre kan unduanskjutas. Redan ior tyå år tillbaka framlade jag för riksdagen ett at mig till sina grunder hutvuusakligen gillaut förslag vill landttörsvarets ombildning, bygdt på indelningsverkets bibehållande samt allmän värnepligt. Sedan detta förslag utan rubbning i sina hufvudgrunder numera unuergatt väsentlig förandring i atskillga uelar, vill jag hos eder töreslå detsammas antagande och tillförser mig desto hellre edert bifall uertill, som vid en gruudlig och tördomsfri prötning det otvifvelaktigt skall betinnas, att ett lika kraftigt försvar icke utan betyuligt ökad uppoffring samt icke heller inom så kort tid kan på annan väg än den Ifragavarande beredas. Till anskaflande at erforderlig krigsmateriel sör landttörsvarets behof och utförande af nödiga betästningsarbeten kommer jag att törelägga eder en omfattande plan, hvilken, enär tiden manar till skyndsam handling, för de närmaste åren fordrar större utgifter än som med statsverkets vanliga inkomster kunna påräknas blifva betäckta. En särskild skatt, afsedd att under benämning af vapenskatt under vissa år utgå, blifver derför af mig föreslagen, jemte upplaning af medel, som genom vapenskatten skola gäldas. Euuru landtforsvarets ändamålsenliga ordnande måste blifva det stora och hufvudsakliga föremålet tör eder uppmärksamhet och euert fosterländska nit, nar jag dock trott vården om vårt lands utveckling i öfriga hänseenden icke behötva eller böra derför åsidosättas. Sålunda vill jag, bland annat, dels med ötverlemnande at törslag till förtattningar i ämnen, de der hunnit vederborligen utredas, töreslå en sådan anordning, hvarigenom vår lagstiftning må på ett säkrare och snabbare sätt än hittills varit möjligt vinna de förbättringar som erfordras, dels till edert godkännande framlagga de grunder, på hvilka fattigvårdslagstittninger syues mig böra byggas, dels ock, för att möjliggöra. införandet at ett nytt myntsystem, med guld såsom värdemätare, afgifva forslag .till sådan ändring af 72:a regeringsformen, att deri ej må ligga något hinder för retormen. För iorisättande at jernvägsbyggnaderna i vårt land varda nödiga medel äskade, hvarjemte jag i anseende till tackjernstiondens menliga inflytande på bergshandteringen inom de hittills privilegierade bergslager, har för atsigt att förelägga eder förslag angående nämnda produktions-skatts upphörande. I en under nästlidne år inbergad god skörd, i en alltmera vaknande företagsamhet och förnyadt lif i näringarne, i nya utsigter för afsättning utrikes af några vårt lands vigtigare alster, hafva vi rika anledningar till glädje, till hopp för det kommande, men äfven till tacksamhet mot Gud. Må haus välsignelse älven följa arbetena vid det riksmöte, hvilket jag härmed förklarar öppnadt; förblifvande eder, gode herrar och svenske män, med all kunglig nåd och ynnest städse välbevågen. Sedan justitiestatsministern uppläst berättelsen om hvad sig uti rikets styrelse efter senaste riksdag tilldragit, höll Första kammarens talman, hr Lagerbjelke, följande tal: Stormäktihste, allernådigste konung! Dä Första kammaren vid riksdagens början nu inför eders k. m:ts tron frambär uttrycken af sin undersåtliga vördnad, anhåller kammaren att dermed få förena de från hjertat gående känslor, hvarmed Sveriges folk oskrymtadt deltager i konungahusets såväl sorg som glädje. Den sista tiden har för konung och konungahus medtört bådadera: djup sorg genom förlusten af en älskad nära antörvandt; liflig glädje genom födelsen af eders m:ts dotterson. Folkets uppriktiga deltagande bär, vid båda dessa för konungahuset betydelsetulla tilldragelser, en sann prägel af rottast tillgifvenhet och får, vid födelsen af Danmarks blifvande tronföljare, en ökad betydelse såsom tillika ett uttryck af den broderliga vänskap, som ömsesidigt förenar den skandinaviska nordens tolk. Det senaste året har medfört tilldragelser, med hvilka verldshistorien kan framvisa endast få jemförliga, vare sig till hastig följd eller till djupt ingripande verkningar. Att ru törutse hvarthan dessa verkningar skola sträcka sig, eller hvilka deras yttersta töljder skola blifva, förmår intet menskligt Öga, men ju mer kommande tiders öden kunna på förhand tyuas, desto mer hötves det att med öppna ögon och beredt mod gå dem till mötes. För vårt tolk gitves det icke heller någon tvekan angående det mål, som bör efterstrafvas. Med ett samhällsskick, fast grundadt på lagbunden srihet, och med