Göteborgsposten – 19 januari 1871, sida 2

A. Ripa. — Till den högtidliga sammankomsten hade infunnit sig ett rätt stort antal medlemmar af Gillet, och vid tillfället blefvo 46 nya medlemmar upptagna. Det festliga samqvämet inleddes af Gillets vördnadsvärde ålderman med ett kort tal, bvari han bland annat egnade ett vänligt hågkomstord åt de sedan förra högtidsdagen bortgångne bröder och systrar. Dessa voro hr erkebiskopen m. m. d:r Henrik Reuterdahl, Gillets f. d. ålderman, prosten d:r G. A. Thestrup och f. d. kaptenen C. von Greiff, begge dessa Jubelbröder sedan i fjol, prosten d:r E. Tornberg, f. d. landtbrukaren Sv. Otterström, bagaremästare N. Eriander, kamrer J. Nilsson och fru E. Rosenberg, född Gullberg. — Till jubelbroder förklarades v. häradsh. G. Faxe i Kristianstad. Faststäldt riksdagsmannaval. Enl. Lunds Wid tillhandakommen ensk. underrättelse har högsta domstolen i dagarne afgjort det öfverklagade riksdagsmannavalet i Iarjagers och Rönnebergs härader så, att kgs beshde utslag, hvarigenom landtbrukaren Christen Assarsson förklarades vara vald, blifvit faststäldt. Som man torde erinra sig, säger tidningen, antogs först revisionssekreteraren Anderberg vara den valde, men då klagomål mot valet blefvo hos kgs befhde antorde, fann denna myndighet klagomålen till intet söranleda, men trodde sig af de insända valprotokollen ha funnit, det Christen Assarsson rätteligen vore den, som blifvit till riksdagsman utsedd. Hos K. M:t anförda klagomål öfver denna uttolkning af protokollen ha nu som synes föranledt det domslutet, öfver hvilket ingen appel gifves, att Christen Assarsson i Rönneberga är representant under de två senare riksdagarne af innev. riksdagsperiod för valkretsen Harjagers och Rönnebergs härader. Bråddöd. Skomakaren Lagerborg i Lund, som förliden Söndagsafton jemte tvenne sina barn varit på besök hos en yrkeskamrat, öfvertölls under vägen till sitt hem af en hastigt påkommen blodstörtning. Kyappt hemkommen och oaktadt genast anlitad läkarehjelp dog haa straxt. Han efterlemnade dessvärre i mindre goda omständigheter hustru och flere barn, säger Lunds W:d. Sundsvalls arb.-förening förehade i Måndags åtta dagar sedan till behandling den förut omnämnda adressen till regeringen från Norrköpings arb.-förening rörande ordnandet af vårt försvarsväsende. Sundsvallsföreningen ville ej utan vidare lemna sitt bifall till framställningen utan uppställde som vilkor härför förordnandet af en reform i rösträttslagstiftaingen. För detta sitt tilltag klandras föreningen i skarpa ordalag af Sundsvalls P:n, som yttrar bl. a.: På samma gång vi icke kunna annat än skänka vår aktning åt Norrköpings arbetareförening, som tagit första steget till en petition i denna syftning, och lika mycket som vi hoppas att framställningen allestädes inom värt lands arbetareföreningar skall med enhälligt ja besvaras, — lika sorgligt, för att ej säga ömkligt, hafva vi funnit Sundsvalls arbetareförenings tillvägagående, då den vid sammanträdet i Mandags ansåg det lämpligt att för sin del uppställa ett vilkor för att kunna lemna sitt bifall till framställningen från Norrköping. Och hvilket vilkor? Jo, reform i rösträttslagstiftningen. — I en tidpunkt, sådan som den närvarande, då en af vårt lands första och dyrbaraste frågor stär färdig att föreläggas den snart sammanträdande riksdagen, och hvarje fosterlandsvän önskar och hoppas att frågan mätte få en för fäderneslandet lycklig lösning, då finner en af vårt lands arbetareföreningar, och detta till Sundsvalls, det sig värdigt att uppställa ett vilkor för åtagandet af allmän värnepligt. — Har ock härvarande arbetareförening haft glädjen att om sig erfara det ampla vitsordet mönstergi tig, så hoppas vi dock att ingen annan förening, välbesinnande, i detta afseende skall taga Sundsvalls till mönster.