Göteborgsposten – 19 januari 1871, sida 1

Göteborg d. 19 Januari 1871. När vi for någon tid sedan i ett par uppsatser berörde frågan om vårt lörsvarsväseade, danns det en urvag, som Vi underiäto att taga i betraktande: det ar den att göra vår armeorganisauon sädan som i Schweltan. I en punkt torde alla vara ense med oss, att nemligen vårt land är för tattigt både på tolk och mynt till att utgöra ett experimeuvaltält för oprötvade ider. Har Sveiges under fredens dagar utbildade arme gålt sörlorad, då lär ingen diktator förmå att stampa tram legioner ur marken, gåtves det honom ock manaders tid till att förnya dessa kraftyttrmgar. Den form för törsvarsväsendet, som i framtiden skall bli vån maste dertör ega stöd af förebilder, som antingen under vär egen historia eller i främmande länder bestätt prötmogens okärseld. Är väl detta senare forhallandet med det mönster för vår armevrganisation som man vill hemta från Schweiz? Den särskilda ställning, som Seuweitz bland europeiska stater iutager, är for alla bekant: dees neutralidet är garanterad at alla makter hvilka undertecknat 1815 ärs Wienertraktat. Men en säkrare garanti, än traktater kunna erbjuda, eger landet deri, att dess jellstandiguer är nodvändig för uppratthallandet at den jemnygt i vär verlsdel, hvilken, nya principer ull trots, dock ald ig lär upphora att utgöra en bland de ledande grundsalserna vid ordnandet af de poliuska fornällandena 1 Europa. Ehuru liggande i midten af Europa, 1 krigens saval som den fredliga samlardselns allmanna strakvag, bar laudet derlore kuunat torbli oberordt at ötmga makters stridigheter, och man bar ovärt att foreställa sig möjlig gheten at en sådan oreda inom Europ-att icke mäktiga bundstörvaudier skulle sayuda ul bjelp, itall någon dristade sig bära valusam hand på den fredlysta republiken. Under sådava omständigheter blir den schweiziska armåestyrkan — visserligen icke en onodig lyx, ty i hog grad mäste det landa till stärkande af det nationala medvetandet att folket ätven kan lita till sin egen kratt, men — ett slags reserv, endast alsedd att anvandas i fall, dem man svårligen kan sorutsatta skola intrusla. De anspråk, landet behöfver ställa på armeorgan sauonens sa-thet, bli under sädane 0 uständ sbeter små. Den scuweitziska hären utgor också den enda arud mom Luropa som -lLugenom är millshar — en har, uvuken under red icke ens eger några lalrer. utan för hva je vapenöming, hvarje modillse ing måste nybilda dessa. Soldatens tjenstetid ihekraa— kk— p ——tk ———C—