Göteborgsposten – 19 januari 1871, sida 1

— Ja, penningar äro alltid kärkomna. De blefvo snart ense med hvarandra. Icke ett ord om explosionen finge komma till mrs Littles öron, och ingen Ilillsboroughtidning fiage komma uppför trapporna, forrän den unge mannen återkommit. Efter denna öfverenskommelse återvände doktorn hem. Han hade lemnat mrs Little tacksam och tydligen vid godt lynne, men innan han hade varit borta en timma, fick längtan efter sonen makt ofver henne, en hel här af obestämda aningar plågade henne och hon fick föga somn den aatten. Vid middagstiden nästa dag var hon alldeles utom sig; men d:r Amboynes betjent kom på eftermiddagen ridande med en lugnande rad från Henry. Allt godt och väl, käraste moder. Redan bättre. Mera med posten. Henry?. Så lydde brefvet. Hon qrarhöll betjenten, lade ihop ett paket med saker till Cairnhope och gaf honom fem shillings för att han skulle taga det med sig. Nu följde en brefvexling, hvaraf några utdrag skola anföras. Efter du är i Cairnhope, så gör mig till viljes och gå till den gamla kyrkan der dina förfäder ligga begrafna. Der finnas besynnerliga inskriptioner, och det var några af dem som ingen i min barndom kunde tyda, men kanhända att du kan det, du som är så fyndig. Din morfars grafvård är i koret. Jag vill gerna att du skall se den.