Göteborgsposten – 19 januari 1871, sida 1

kes till ungefär 2 månader, och att under en så kort tjenstetid som den otvan angilna icke några soldater, så beskaffade som taktikens nuv. ståndpunkt tordrar, låter utbilda sig, derom äro väl alla ense, säger en nordtysk militärskrifstallare i sitt nyligen utgifna arbete: die europåischen IILeren. Samme forf. omnämner hvad man äfven på annan väg eger sig bekant, att Schweitz krigsdepartemet sjeIfinser svagheten af landets försvarsorganisation, och han finner anledningen till att denna organisation ändå kunnat bestå så länge som den det gjort ligga i lamdets nyssnämnda högtidligt garanterade neutralitet, i dess geografiska beskafsenhet, och framförallt deri att systemet änna icke genom något krig fått tilltälle art ådagalägga sin otillräcklighet. Det kan emellertid ifrågasättas om ens den sistnämnda negativa egenskapen af at: vara oforsbkt kan tillerkännas milissystemet i Scbhwitz, Man erinre eig nemligen de under åren 1845 och 1847 förde krigen mellan Sonderbund och Edsförbund, då man såg massor af dyka milissoldater uppbådas, foras mot bvarandra och sammandrabba under omstan digheter och med resultater, som gjorde dessa kr.g nästan till parodier på krigstöring. ÄÅn var det de protestantiska (radikala) kantonerne, som läto slå sig med förlust af läger, hela artilleriet och proviantförrådet samt en tredjedel af armön såsom tångar; än var det Sonderbundets trupper, hvilka öfvergåfvo förskansade läger och fasta positioner for att vid fiendens anryckande gripa till fly kten: korteligen taladt det hela egde alla spår af den panic.som så gerna bemäktigar sig s. k. solknärarVi betvifla icke att sedan denna tid mycket blitvit gjordt för att gilva åt organisationen stadga och styrka, men sjelfva karakteren at densamma är dock oförändrad. På papperet tager sig emellertid den schweitziska organisat onen ståtligt ut genom de höga siffror, den kan förete. Det lilla landets krigsstyrka utgör nominelt 200,000 man, d. v. s. 8 4 af befolkningen — en kraltansträngning så storartad, att efter samma märt stock den franska armen borde uppgå tll 3 mill. för att ega proporuonerlig höjd. I dessa siffror, hvilkas ringa betydelse, om de will sitt verkliga värde uppskattas, af det törut anförda torde framgå, ligger dock hufvudtörklaringen till att en mängd fosterlandsvänner kunna tro sig samtidigt stiäfva för ett starkt försvar då de, ledda af en annars erkännansvärd omtanke för statstillgågarne, vilja hafva det billiga schweitziska systemet genomfördt i vårt land. Men de flesta kunniga män, de må hafva varit krigare till yrket eller utgjort de fredliga yrkenas idkare, hvilka åt detta ämne egnat någon upp:närksamhet, öfverenssiämma deri att större fasthet än den som söresinnes i schweitrerarmåns organisation måste tillhöra ett till vårt land öfverflyttadt försvarssystem. Några ha visserligen kunnat förklara s g nöjda med att de mest i ögonen fallande bristerna i detsamma, frånvaron af permanent befäl m. m., bii afhulpna, men flertalet af dem ha ställt fordringarne på förändring af systemet mycket högre. Afven det förslag, som bär general Avelins namn och som år 1869 blef offentl ggjordt, kan anses såsom ett etter våra törhananden lämpadt försök att bl. a genomföra de eftertoljansvärda grunderna i Schweitz armeordning. Samma grundsats om den allmänna värnepligten med sitt egendomliga tillbehör af s. k. värneskatt, ungelar samma antal och indelning at den akuva armens reserver m. m. återfinnas i de båda systemen, Men till dessa fördelar komma så yuerligare i en organisation, sådan som det Abelinska förslagets, fasta tll både beiäl och trupp sig sträckande kadrer, bestäende af nationella samhällselmenter letvarde fokews ht och af tulket kanda och ärade, samt ioretradet af en elastisk uttanjbarhet i de vid olika beskaffad krigstot olika armeuppbäden, som törlävar en organisk och prakuskt nyttig karakter ät detsamma. Dessa goda eganskaper skola säkerl gen ock återfinnas i den mouifikation at forslaget, som nu upphöjd ull kougl. proposition euligt trontalets ulkannagmvande blir for riksdagen framiagd. Vi skola då till trågan återkomma. Konungens trontal. 1 går egde på rikssalen den högtidliga akt rum, vid hvilken