Göteborgsposten – 18 januari 1871, sida 2

— Hvar är han? frågade enkan, hvars ansigte ljusnade vid detta förslag. — I Cairnhope. Vid detta ord förrådde mrs Littles ansigte en vexling af sinnesrörelse: förvirring, förvåning och ett slags vidskeplig oro. — 1 Cairnhope! stammade hon slutligen. Min son i Cairnhope! — För all del plåga er ej med inbillningar, sade doktorn. Allt detta är en ren tillfällighet, den enklaste sak i verlden. Jag botade Patty Dence för difteri, när denna sjukdom decimerade byn. Hon och hennes samilj äro mycket tacksamma derför. Cairnhopesloften har en magisk verkan på folk som lefva i rök, och Martha och Jael låta mig då och då skicka ut en sjukling till dem för att ge honom nya krafter, Jag förde denne unge man dit, utan att veta hvem han var. Res till honom om ni så vill. Men såsom hans läkare får jag uppriktigt säga, att jag skulle önska, att ni icke gjorde det. Man bör aldrig göra en god sak till hälften. Det nyttigaste för honom är att under fem eller sex dagar få vara helt och hållet ostörd. Han behöfver ingen annan medicin, när han dertill har den herrliga luften i Cairnhope. — Då måste någon se till honom hvarje dag och tala om för mig, huru han mår. Ack, doktor Amboyne, huru skall väl detta slutas? Jag är bra olycklig. (Forts)