Göteborgsposten – 17 januari 1871, sida 1

kan jag dock icke framlägga någon jemförelse mellan temperaturvexlingarne på dagen för de begge olika åren, enär jag saknar sådana undersökningar för 1869. Gatricismus har förekommit under begge åren med 1300 fall hvarje år. Febris gastrica förekom 1870 mindre än 69 nemligen blott 778 fall mot 1106 Måhända står denna betydliga freqvens af inflammatoriska lidanden i respirationsoch degestionsorganerna äfven i sammanhang med luftens fuktighet och nederbörden. Härom våga vi dock ej vidare yttra oss. Dock må nämnas, att af årets (1870) 365 dagar äro 81 uppförda såsom klara och 60 såsom halfklara, deremot 153 såsom mulna och 53 med regn och 9 med snö — orsakande en nederbörd at 207,34 mot 749,12 m.m 1869. Vi nödgas nu sluta med dessa jemförelser, hvilkas vidare utförande och fullföljande skulle kunna ske på mångfaldiga sätt, om tid och omständigheter så medgåfvo. Göteborgs Orkester-kassa. På anmodan meddela vi följande redovisning öfver förvaltningen af itrågavar. kassa under sistl. är : 1570. Jan. 1. Saldo fr. 1869 Rmt Rdr 17,356: 07 Dec. 31. Ränta enl. beräkning 215: 29 , Kassaförvaltarens förskott 199: Rmt Rdr 17,771: 34 Utgifter : 1870. Mars 14. Inköpt rdr 18. 700 Sveriges All:a Hyp.obligationer å 93 9; med ränta fr. 15 Jan. Rmt Rdr 17,544: 24 Dec. 31. Betalt G. A. Rossings målareräkning 26: — Annonskostnad 1: 10 Beslutadt bidrag till Beyerböckska kapellet 200: — Rmt Rdr 17,771: 34 Göteborg d. 31 Dec. 1870. James J. Dickson. Pastor Puaux, predikanten vid reformerta församlingen i Stockholm och i egenskap af fältpredikant personlig deltagare i affären vid Sådan, är nästkommande vecka att bitsörvänta för att hålla ett par föredrag om nyssnämnda veridshistoriska händelse. Inkomsten at föreläsningarne tillfaller de i kriget sårade fransmännen, och det torde vara antagligt att såväl ämnet och ändamålet, som talarens, från andra orter såsom särdeles framstående vitsordade förmåga skola mana till ett talrikt besök. Dagarne för föreläsningarne komma att framdeles närmare bestämmas. En öfversättning af Frithiofs Saga. —. 24. 10tuS! Drianu ac fore —.—:fngarne till tyskan af Tegvrs berömda diktverk är det en, som hittills är föga bekant, men som dock ur flere synpunkter förtjenar uppmärksamhet. Det är: Die Fritlnofesaga von Esaias Tegner. Uebers tzung aus dem Schwedischen (Hamburg 1868). Denna öfversäun ng berömmes af språkkunniga, såsom korrekt och ledig och man säger, att deri svårigheterna äro på ett lyckligt sätt öfvervunna och att orsaken dertill ligger i, den omständigheten, att ötversättaren, som tillbringat mer än ett halft sekel i Sverige, innehade en fin bildning och var lika hemmastadd i svenskan som i tyskan. Men hvad som gör denna öfversättning särdeles intressant är sättet, hvarpå den tillkommit. En aktad affirsman, som vid framskriden ålder förlorade synsörmägan, lät för sig ofta föreläsas Frithiofs Saga, och den ena sången efter den andra stannade qvar i hans minne. Efterhand, nästan omedvetet, ofverflyttade han dem på det främmande språket, dock utan att sjelf kunna anförtro dem åt papperet, och när hans förtroligaste vänner eller trämlingar besökte honom, hände de: stundom att han för dem reciterade ur minnet många stycken af Frithioss Saga — på tyska. Han anmodades alltmera enträget att läta nedskrifva sin ötversättning och han dikterade den då för en anförvandt. När hela arbetet i manuskript blifvit färdigt gaf han äfven vika för sina vänners enträgna Önskningar och lät trycka sitt arbete, som af honom utlörts sedan han redan tillryggalagt mer än åttio år al sin lefnad. Det utkom i tryck när haningått i det 86:te året — sie war wWäåhrend— säger han i företalet — ciniger Zeit die angenehmste Beschäftigung eines 86-jahrigen, fast erblindeten Greises. — Hela upplagan