Göteborgsposten – 13 januari 1871, sida 3

Vi ha förut meddelat en telegrafisk analys af en artikel i Times, hvilken artikel utalar sig ej blott misströstande om Paris vidare försvarsförmåga, utan tillochmed bebådar, från god källa, den franska hufvudstadens snara kapitulering. Tidningen säger: De underrättelser, vi ur tillförlitliga källor erhållit, lemna intet tvifvel mera om Paris snara kapitulation. Befolkningens stora lidanden, lidanden som hungersnöden gjort outhärdliga, ha ännu mer ökats at kölden. Likasom förhållandet var i Metz, kunna de rika för penningar torskassa sig allt, till och med delikatesser, men bland lifvets nödvändighetsartiklar börja ved och kol blifva allt mera sällsynta och priset derpå har stegrats så högt, att de fattiga klasserna nödgas vara dem förutan. Underrättelser at helt och hållet olika natur cirkulera äfven. Telegrammer som kommit oss tillhanda från vår korrespondent i Versailles, angående den stora vigt man i högqvarteret fåster vid eröfrandet at MoutAvron och den modlöshet som i följd deraf uppkoms mit bland de belägrade, öfverensstamma icke med de nyheter som med ballongpost anlandt och offentliggjorts i Bordeaux och enligt hvilka preussarne blitvit tillbakakastade från Mout-Avron med en förlust af 7 till 8000 döda. Vi kunna dock med lätthet gifva en tydlig öfversigt at sakens ve: kliga ställning. pet overksamma försvar, för hvilket man anklagar de franska batterierna på Mont-Avron, i förhållande till det utmärkta artilleri hvarmed detta berg varit armeradt samt den nastan ostraffade förmå. enhet af två kompanier preussiskt latt infanteri, hvilka vågat sig fram nära under fåstet Rosnys murar, har blitvit allvarligt stampladt af den franska kritiken, som knappt kan utforska målet för general Trochws taktik. Tyskarne å sin sida veta bäst att uraga fördel af sina framgångar. Efter att ha lyckats installera sig i de utanverk, som blifvit at fransmännen ötvergitna på Mont-Avron, ha de äfven begagnat förvärfvade fördelar sista Thorsdagen och Fredagen, för att rikta sitt artilleri mot fästet Rosny. beläget omedelbart i vester, samt fåstena Noisy och Nogent, som höje sig på kort afstånd från Rosny, norr och söder om detta täste. Oaktadt en bister väderlek och ett yrväder, som knappt låt föremål ses på 100 yards afstånd, bragtes de tre fästena till tystnad före Söndags afton. sedan fransmännen ötvergifvit dem. Dessa stenmurars och bastioners fasthet, som u-gjort Paris befästning, ha blifvit olika bedömda af kompetenta domare; men man har hittills intet exempel på, att en fransk fästning — Mezieres kapitulerade i går — kunnat motstå en tysk kanonad, från det ögonblick den blifvit utsatt för belägrings-artilleriets eld. Om de belägrade finna, att Rosny och de tvenne andra fästena icke äro mer fasta än gränsfästningarne, sluta de deraf, att Paris lika lätt kan tagas med storm, som besegras genom hungersnöd. Men man bör icke förutse dessa resultat. ty fastän fransmännen slagits ganska tappert, har man hittills icke ett enda exempel på. oaktadt så många belägrade fästningar, hvilkas försvarare svurit att slåss till sista man och att dö på brescherna, att dessa försvarare inväntat ordern om stormning. Till och med den svaghet som general Trochu lagt i dagen vid försvaret af de fästen, som nu blitvit angripna, gör det lätt att sluta till bans plan att draga sig tillbaka till Mont-Valerien, en förberedande rörelse som skulle lemna möjlighet för underhandlingar om ett vapenstillestånd och fredsvilkor.