— Göteborg d. 10 Januari 1871. Utrikes-posten. Enligt igår till härv. postkontor ingånget telegram från Södra stambanan är ingen utrikes-post att hitförvänta idag I med bantåget från Malmö. l l ( Nya Teatern, På denna scen uppföres i afton för andra gången Ponsards ypperliga komedi -Ueder och Penningar, hvars goda utförande äfven bidrager till att göra en föreställning med detta stycke på programmet särdeles intressant. Till efterpjes gitves den lustiga Drillns Operett. Väderleken och sjöfarten. Alt sedan nadten till i Fredags, då ett starkt snöfall inträffade, har väderleken varit blid vid omvexlonde snö och regn. Igår e. m. sjönk dock termometern något och visade fram på aftonen ett par graders köld. I följd af dessa omständigheter har uppsågningen af isrännan mycket försvårats och måste i Lördags helt och hållet inställas. I Söndags e. m. blef dock detta, för sjöfarten och handeln så vigtiga arbete fullbordadt, hvarefter ångf. Albion och Victoria sent på natten samma dag uppkommo till Skeppsbron. Under gårdagen uppkommo dit ångf. Prins Oscar med styckegods från London, och till Lindholmen nya ångf. Frithiof med last af stenkol från Newcastle samt till Klippan ångf. C. Fr. Worne med 300 fat sotogön och styckegods från Antwerpen. Ångf. Baltic, som nu sullbordat sin lastning vid Skeppsbron, skulle som i går e. m. afgå härifrån, men kunde dock efter flera timmars arbete icke komma längre än några famnar i den nyuppsågade rännan, enär redan då tjocka smömassor bildat sig i densamma, hvilka f. n. äro nästan omöjliga att genomtränga. Af denna orsak hade de utgående ångarne Carl XV, Argo, Rorway och Neptun i går icke hunvit langre än till Gefveskär. Det befaras äfven, att rännan utåt iskanten kommer att uppfyllas med en mängd från bafvet kommande drifis. Kostnaden för den uppsågade rännan uppgår till 3900 rdr, i hvilken kostnad samtliga de ofvannämnda ångarne komma att deltaga. Det möte, som af härv. skarpskyttekår blifvit i går föranstaltadt för ölverläggning om eit väckt förslag till fullgörande af värnpligten i större städer, var rätt talrikt besökt. Ordf. i skarpskyttestyrelsen, hr S. a. I.dlund, öppnade förhandlingarne med en redogörelse för de hufvudsakliga bestämmelserna i förslaset, hvarefter han uppmanade de närvarande att yttra sig om detsamma. Då emellertid från flere håll den äsigten uttalades att det varit allt för kort tid oflentliggjordt för att man allmänt skulle kunnat hinna sätta sig in i detsamma, beslöts att till annan dag uppskjuta den egentliga diskussionen i ämnet. Sedan ordf. till förklaring af den hastighet, hvarmed det inom styrelsen nyligen väckta örslaget blifvit till afgörande framlagdt, hänvisat till styrelsens önskan att genom någon af stadens riksdagsmän få detsamma såsom motion inlemnadt vid den stundande riksdagen, hemställde han tillika huruvida mötet icke kunde vara sinnadt att redan nu, om ock den egentliga öfvarläggningen uppskötes, forberedande uttala sig om detsamma. Med anledning bäraf begärdes ordet af d:r R. Sjöström, som hufvudsakligen vände sig mot bestämmelsen om att det skulle på den värnpligtiges godtycke bero, huruvida han ville tullgöra sin beväringsskyldighet inom den kommun han tillhörde eller icke. Han trodde icke att statsmakterna skulle kunna gifva sitt bifall till en organisation på så lös grund, utan önskade att värnpligtens fullgörande skulle med hänseende till sättet vara obligatoriskt älven för de värnpligtige, om hvilka fråga nu vo:e. Hr Julius Lindström varnade för att fatta ett alltför bastigt beslut i en fråga så vigtig som den närvarande. Han ansåg att beslutet borde uppskjutas till dess regeringens nya armeorganisationsförslag hunnit framläggas. Komme detta att vara fotadt på olika grunder med de, hvarå det inom skarpskyttekåren väckta förslaget stöder sig, så blefve följden den att en i enlighet med det sistnämnda affattad motion icke skulle vinna något afseende från statsmakternas sida. Så mycket mindre vore det skäl att hasta som en motion af denna beskaftenhet skulle kunna vid riksdagen väckas äfven efter dena s. k. motionstidens slut. Sedan ordf. förklarat att han i den af hr 1 1t lan ni lära 1