Göteborgsposten – 9 januari 1871, sida 2

Carl skall då få svårt att försvara sig mot sina båda motståndare, och ingen skall kunna framställa något klander mot den tyska Loirearmåen, om den icke skall kunna hålla tillbaka motståndaren; en blick på fördelningen af de tyska stridskrafterna visar, att den är härtill för svag. Prinsen har gentemot de med hvarje dag tillväxande fientliga armåerna endast 4 armåkårer, och det är mycket tvifvel underkastadt, om han skulle kunna i rätt tid koncentrera dessa på en lång front från Vendöme öfver Orlåans till Chatillons-sur-Seine uppställda trupper. Å andra sidan cerneras Paris af nära 10 tyska armökårer. Åtta kårer stå i cerneringslinien, två, den 2:dra preussiska och l:sta baierska, bilda ett slags reserv. Vill man i det tyska högqvarteret tillintetgöra Frankrikes fältarmåer, som utgöra dess hufvudsakliga motståndskraft, så måste man detachera minst ett par armåkårer, för att med dem undsätta prins Friedrich Carl, såframt denne skall kunna åter tillgripa offensiven och spränga de emot honom stående massorna. Men dessa kårer måste i så fall ätagas ifrån belägringsarmåen söder om Paris; och att Trochu då icke skulle vara sen att göra ett våldsamt utfall från Mont Valörien, derom kan man vara viss. Det är emellertid antagligt, att Paris fall är sannolikt, om det ej inom en vecka får undsättning, och äfven, att de franska sältarmcerna ej skola kunna af prins Friedrich Carl förhindras från att undsätta Paris, om han icke å sin sida erhåller ofördröjlig undsättning. Detta är nu sakens ställning, sedd i dess sammanfattning. Från Versailles skrefs d. 28 Dec. till Neue freie Presse: Här i Versailles äro vi naturligtvis ifriga efter påbörjandet af beskjutningen afsydfästena. Ildjderna vid S:t Cloud och Meudon ha under de mörka nätterna redan till en del bestyckats. Men ifrigast äro vi dock etter att erfara, om dessa batterier vid S:t Cloud och Meudon genast skola börja med den s. k. moraliska verkningen — bombardementet af Paris. Dessa höjder äro tillsvidare de enda, från hvilka man kan utöfva en sådan moralisk tryckning på pariserbefolkningen, i det man slungar de gröfsta bomber och granater i väldiga bågar öfver vallgördeln i den olyckliga staden — så långt de vilja flyga, för att framkalla skräck och fasa bland innevånarne. Man beklagar mycket i (det tyska) högqvarteret, att tillockmed Krupps längst skjutande kanoner icke kunna nå Montmarire, La Villette och Belleville, förstäderna med den fattigaste befolkningen i Paris, härden för den röda republiken, å hvilken Elourens och Blanqui ju redan för längesedan sorgfälligt hopat det eldfarligaste brännämne till en kantrarevolution. Den moraliska verkningen måste komma att visa sig så storartad, att Trochu icke pora skulle kunna tänka på ett vidare försvar af aris. I Bordoaux har man mottagit bref ifrån Paris, hvilka gå till d. 26 Dec. Enl. den företog kommendanten i fästet lesy d. 22 en stark rekognoscering i riktning mot Clamartskogen. Den utfördes väl af 8 kompanier ur Seinens mobilgarde. D. 24 besökte Trochu trupperna och utdelade ibland dem många helsningar. Samma dag företogo 2 bataljoner af nationalgardet en rekognoscering i riktning mot Raincy. Befästandet af de franska ställningarne fortsattes med ifver till d. 25:te, då arbetet afbröts derigenom, att jorden, som frusit till ett djup af 50 centimeter, icke kunde arbetas. Kölden i Paris har varit mycket stark och något motsvarande har ej egt rum i mannaminne. General Trochu har derför befallt, att alla de trupper, som icke behöfdes för att hålla de tagna ställningarne besatta, skulle anbringas i kantonementer, der de kunna ha skydd. Löpgrafvarne höllos om natten besatta at vexlande truppafdelningar. D. 22 Dec. angrepo några preussiska soldater som hållit eig i skyttegrafvarne vid Villa Evrard de franska förposterna, men blefvo kraftigt tillbakakastade och till största delen dödade. General Blaise föll i denna strid. Preussiska sångar ha medgifvit, att tyskarnss förluster voro betydande. D. 22 steg Seinen mycket högt, och den steg ännu d. 26. En öfversvämning i trakten vid Choisy väntades. De enskilta försök med att gjuta kanoner, som gjorts i Paris, hade vunnit de bästa resultater. Journal Olficiel från Paris meddelar, att excesser egt rum d. 28 Dec. på olika punkter inom den franska hufvudstaden. Några försökte att plundra verkstäderna, andra trängde med våld in i de offentliga trädgårdarne och promenaderna, för att fälla träd. Flera blefvo häktade och ställda inför krigsrätt. En korresp. från Paris till ÅBerl. Tid. bekräftar, att stor nöd råder bland den fattigare befolkningen, och säger, att regeringen nu äfven utdelar bränsle i vissa lotter till vedhandlarne. Korresp. synes mycket frukta köldens fortvaro. Alldenstund vädret slagit om srån vinterköld till vårvärme, skall möjligen i detta hänseende parisarnes stämning åter höjas. I ett bref från Paris af d. 31 Dec. till en engelsk tidning, hvilket säges stödja sig på fullt tillförlitliga uppgifter, meddelas, att ett bombardement ej skall föranleda till stadens uppgifvande, emedan innevånarne i ett möjligen bombarderadt yttre qvarter skola förflyttas till det inre af staden. Frågan om försvarets varaktighet skall, heter det vidare, A huRii OM ss 4 ONA