Göteborgsposten – 5 januari 1871, sida 2

Amiral Ronciöres rapport till Trochu on ansallet på le Bourget d. 21 Dec. lyder så lunda: I öfverensstämmelse med edra befallningar an grepo vi i dag på morgonen le Bourget. Marinsol daternas bataljon och 138 regementet under fregatt kapten Lamothe-Tenets energiska befal eröfrade norra delen af byn, under det att ett angrepp, rik tadt mot den södra sidan af general Laroigne, he dades, trots alla ansträngningar, af de starka bar kaderna och genombrutna murarne, hvadan det v dare framtrangandet från de hus, man först bomäktigat sig, förhindrades. I omkring 3 timmar hölle trupperna sig i norra delen at le Bourget, i det de stredo om besittningen af hvarje enskilat hus, under det att man sköt på dem från alla källare och fönster och ett regn af projektiler kastades emot dem. De nödgades slutligen draga sig tillbaka, men återtåget skedde i bästa ordning. Samtidigt utfördes en stig diversion af 10, 12, 13 och 14 bataljonen af Siwens mobilsardister och en del af 62 bataljonen af S:t Denis mobiliserade nationalgarde under befäl af öfverste Dauthement. Vidare visade sig 68:de bataljonen af S:t Denis mobiliserade nationalgarde på samma tid vid Lpinay, under det att de två slytande batterierna N:o I o h 4 bombarderade byn, samt Orgemont och le Cygne WEnghien hvilka kraftist besvarade elden. Vära förluster äro allvarsamma, isynnerhet ha de 134 och 138:de regementena lidit mycket. Oaktadt vårt mål icke blef uppnådt, kan jag likväl icke nog prisa den energiska tapperhet, vara trupper visat. I le Bourget gjordes 100 preussiska fångar. Laligt en annan berättelse omnämnas marinsoldaternas förluster såsom betydliga; af 800 saknades 279 vid appellen. 4 marinotficerare dodades och 4 andra sårades. Fregattkapten Lamothe-Tenet förlorade båda sina ordonnansossieerare och fick sin häst skjuten under sg. IIndep. belges korrespondent i Bordeaux har emottagit en bundt parisertidninger af d. 15, 16 och 17 Dec. Han skrifver: Jag har list dem med ett lisligt intresse — de äro liksom ett återsken af den parisiska andan, betraktad från de mest skiljaktiga synpunkter. Gaacue de Irance gör några anmärkningar om det lif och den lust, hyarmed parisarno för närvarande la allting, och fortsätter derefter att på följa ut redogora för brödfrågan: TIIl och med griper Paris le Å om nöden Just icke tvingar dertill, till de mest ovanliga lifsmedel, de mest excentriska ratter cch det med en ifvor, som är beundransvärd från patriotisk synpunkt och högst karakteristisk hvad gederna a Den lätthet med hvilken Paris håller till gode med ragonter, som förut skulle varit motbjudande, den itver hvarmed det begär dem och de otroligt höga priserna för dem, till och med om vanliga födoämnen ännu icko saknas, är otvifvelaktigt ett tecken på en blaserad civilisation, hvilken söker njutning i en föda, som uuder andra förhållarden skulle framkallat en oöfvervinnerlig vämelse. Det ligger en slags sybaritism till grund för det välbehag, hvarmed en del af pariserbefolkningen njater sin spartanska måltid, och man trestas lätt att tro, att den blott äter sin svarta soppa med så stor smak, emedan den tröttnat på sin fina, hvita ringele. Men vid sidan häraf ligger äfven i detta faktum ett tecken af fast och manlig beslutsamhet, att icke vika tillbaka för någon pröfsing eller någon nöd, huru det än må gå. Paris bevisar härmed, att det förstår att lida, då lidandets dag kommer, och det är nu en gång Paris maner att taga allt på ett sätt, som är fullt af ridderlig sorglöshet, äkta franskt till sitt väsen och låter preussarne förstå, att en stad, som icke viker tillbaka för en sådan föda. utan är i stånd att till och med göra den smaklig för sig, är ointaglig. Paris skall derför utan missbelåtenhet, utan knot erfara, att det hädanefter måste åtnöja sig med grott rågbröd, tills det går så långt, att man endast har hårdt bröd att tillgå. Regeringen har icke behöft meddela detta i några högtidliga ordalag. Om den tror att dot är en uppoftring dem begär, tager den fel; den skulle icke behötva att vädja till befolkningens hängifvenhet och fosterlandskärlek. Grost rågbröd är någonting nytt, och smakar derföre som bakelse för den, hvilken hittills alltid ätit hyetebröd. Bagarne böra hådanefter, om de önska få köpare, afhälla sig från att baka fint bröd. Vi skola alla hädanefter med nöje spisa groft rågbröd och finna oss väl deraf; ty det ir ett kraftigt födoämne, som skall skänka oss styrka ätt utrota preussarne. Deita är Paris upp i dagen, tillägger korrespondenten. Le journal officiel af d. 24 Dec. be.ätar från Paris, att nationalgardet har med flera bataljoner deltagit i föregående dags strid och ;sverallt gjort tappert moistånd. Ilvarje fransk soldat utanför hraedd med proviant Paris är tö ör 6 dagar, hvilken icke bäres i rensel, utan ett kläde, som han bär i korsbanl öfver bröstet, och i ett annat kring länderna. IIars rustning är deraf minskad med 30 a:s vigt. — Enligt andra parisertidningar af d. 24 Dec. na preussarno uppsnappat en mängd franska undar, hvilka förposterna på cerneringslinien vålla bundna vid närmasto träd. Vid nattiga öfveriall allarmera dossa hundar med sitt skällande törposterna, hvilka derför icke sränligt behöfva hålla sig vakna. Corresp. Ilavas meddelas följande paisernyheter: Regvisition af lyxhästar har redan börjat nätar 1 TT) al 4— Detta CAI O mn