Ian kysste henve, talade manligt förståndiga ord till henne och bad henne ha mera mod. Då hon såg alt han allvarligt önskade denna flyttning, hade hon ej styrka att sitta sig deremot, churu hon sedan då han ej var närvarande fällde mången tår derötver. Mr Chectham köpte både träsnideriarbetet och vetktygen för att utställa desamma i Ilillsborough; och köpesumman betolades till Henry. Han visade mrs Little tretio pund och hjelpte henne dorefter att packa ihop sina saker. Nästa dag anlände de till Hillsborough. IIenry tog en täckvagn och lät köra sig och sin mor till förstäderna för att der söka efter en passande bostad. Hon bar en tät slöja framför ansigtet och lutade sitt hufvud mot sonens skuldra samt höll hans bruna men välformade hand mellan sina hvita fingrar, som darrade något då hon passerade genom de välbekanta gatorna. Hvad IIenry betrålt nde han sig stark och tillitsfull samt tröstade henne 1 3å na, hijertliga sätt. — Mod, min goda mor! yttrade han. Nu ha de alla hunnit glömma dig, och då de återse c kall du vara lika god som den bästa bland dem. Jag dricker ej, har ett godt yrke och förvärfvar hellre min förmögenhet i denna stad än i någon onnan. Du har varit min bästa, nej enda än, min goda mor, och jag vill ej gifta mig förrän jag gifvit dig rättvisa och gjort dig till drottningen i denna stad. På detta sitt forttor han tills hon började småle, och mellan tärarne i hennes ögon framlyste den moderliga kärleken och stoltheten. Nästa dag begaf Henry sig till verkstaden, och der