Göteborgsposten – 4 januari 1871, sida 2

Guy Raby gick neråt gatan med harmen i bjertat. Han begaf sig direkte till ein lagkarl och vidtog de nödiga anordningarne för ett lån af 1900 pund mot säkerhet i hans eget gods. — Ty, sade han, jag skall visa dem båda huru litet en snobb kan fitta oa gentleman. Jag vill ej låta honom förstöra sin sons penningar, men deremot kastar jag mina egna i hans brunn. Fördöme den karlen! hvariöre skulle hon någonsin gifta sig med honom? Då affären var uppgjord begaf han sig skyndsamt tillbaka till buset. Under tiden hade mr James Little gått u p på sitt rum för att som vanligt kläda sig till middagen; men hun dröjde qvar der så länge, att mrs Little slutligen skickado upp en tjensteflieka för att tillsäga honom att middagen var färdig. Flickan hado knappt hunnit uppför trapporna förrän hon uppgof ett anskri som hördes i hela huset. Mrs Little rusado uppför trapporna och fann henne hållande sig fast vid ledstängen och pekande mot golfvet. Hon hedo släppt ljusstoken, men ljuset i förstugulyktan uppenbarado hvad hon pekade på: ett mörkt, flytande ämne som sakta sipprade fram genom springan under dörren till sängkammaren. Det var blod,