Göteborgsposten – 4 januari 1871, sida 2

tysk mil, och skulle deras projektiler då i bästa fall endast nå till trädgärdarne vid Charoune och Menilmontant, samt parken vid S:t Fargeaux. Att inleda bombarderingen at Paris från Mont Avron, är således icke möjligt, och hvad beträffar det direkta angreppet mot fästningslinien Romainville-Nogent, så synes det, i betraktande af de dervarande verkens stora styrka och motståndskraft, såväl som på grund af de svåra terrängförhållandena, om än icke outförbart, likväl förenadt med så många svårigheter och tidsförlust och skulle kräfva så betydande uppoffringar, att det skulle vara, minst sagdt, att här taga tjuren vid hornen. Om tyskarne i sjelfva verket skulle vilja forcera ostfronten, så skulle Paris kunna tillsvidare sofva Iugnt, ty då skulle det i hvarje fall snarare falla i följd af hungersnöd, än på grund af ett bombardement eller ett regelbundet angrepp. Vi kunna således i beskjutandet af Mont Avron ej se någon annan plan, än den att tyskarne vilja sätta sig i besittning af denna vigtiga position, jör att för pariserbesattningen försvära vidare utfall i ostlig riktning. Det är äfrenledes möjligt, att ett låtsadt artilleriangrepp riktats ditåt och att man vill locka Trochu till att låta flytta sina gröfsta och längst nående kanoner, sina bista artillerister och sina ammunitionsmassor till ostfronten, för att derefter på en annan punkt ha lättare spel. För sannolikheten, att tyskarne verkligen vilja rikta sitt hufvudangrepp mot ostfronten, skulle endast den omständigheten tala, att trakten mellan Marne och OÖureqkanalen ar mindre utsatt för ett angrepp af en undsättningshär, än trakten vid Versailles, S:t Cloud och Meudon, liksom äfven att, eftersom Strasbourgerbanan redan går till Lagny och kan göras farbar ända till Mont Avron, ammunition och kanoner skulle kunna sändas på jernväg ända till belägringsbatterierna. Dessa ringa fördelar torde dock knappast betyda något emot de redan visade stora svårigheterna. Slutligen vilja vi äfven erinra derom, att af de närmast i aktion varande fästena Fort Nogent har 53, Fort Rosny 56 och Fort Noisy 57 kanoner. Från Lothringen ekrifves d. 27 Dec. Från general Werder, hvilken med sin hufrudår ännu står i trakten kring Dijen, ha nya underttelser inträffat, enligt hvilka ett antågande af den kallade Lyonerarmen, som skall vara omkring 30,000 man stark är att vänta och hvars förening ned Garibaldis kår, som räknar omkring 15,000 man, kommer att orsaka en ny, kanske mycket betydande trid. Eftersom general v. Werder på sista tiden har erhållit ansenliga förstärkningar, så är han fullt ärdig att med framgång bjuda detta angrepp speten. Garibaldis kår skall redan delvis visa mycken lesorganisation och är nu bland våra fiender den, som trider sämst. Der finnes äfven en polsk legion på 00 man, en sydamerikansk af 300 å 400 man och n grekisk på 40 a 50 man; der tjena ungrare, svenkar, danskar, schweizare ock tyvärr äfven några f. l. hannoreranzka officerare, till och med en öfverste rtramer. Den gamle Garibaldi kallas af de badeniska soldaterna för Vagabunden Vater, och de ysa mot hans friskarer en så stark förbittring, att e med möda kunna förmås att skänka någon paron. Vid Lyonerarmen, som är i antågande, befinna ig äfven 300 arabiska ryttare; kortligen, det är ett anska brokigt sammansatt sällskap mot hvilket våra rupper här måste kämna