Sista oroligheterna i Lyon. (Korresp. till LIndep. belge.) Lyon d. 22 Dec. I Mändags afton herrskade mycken rörelse härtädes i töljd af underrättelsen om vår olycka vid Nuits. En socialistisk församling i Valentino-salen, bestående af mindre välkända personer från la CroixRousse, beslöt att följande dagen göra en stor demonstration med sorgkladda qvinnor och röda sanor samt att derpå rensa Hotel de Ville och insatta den revolutionara kommunen derstädes, hvilken skulle flora kriget med större eftertryck Klubbens medlemmar tillbragte natten i nämnde sal, men om morsonen hade de mycken svårighet med att organisera uemonstrationen. Det infann sig visst några qvinnor, men man bade inga gevär. Man fick nu tag på några exalterade nationalgardister, men de vore icke nog att sätta beslutet i verkställighet. Man sökte så hjelp af en bataljon och begaf sig hem till en af bataljonecheferna i la Croix-Rousse hvilken man uppfordrade att slå generalmarsch. Denne atslog detta och var nog lycklig att komma ifran de törryckta. Anföraren tänkte nu på Arnaud, chef för 12:te bataljonen. Man släpade honom, under förevandning at tjensteåligganden, till Valentinosalen och uppfordrade honom att rycka in i staden med sin bataljon. Han afslog detta med bestämdhet. Uppretade qvinnor drogo honom ut på gatan, der han misshandlades af några med gevär bevapnade individer, fick ett bajonettstyng i pannan och afsköt, i det han trodde sitt lit i tara och endast för att skrämma uslingarne, några revolverskott i luften utan att träffa nagon. Han afväpnades genast och släpades tillbaka till salen under rop af: Ilan kar skjutit på folket! han skall skjutas! Ett halft tjog at de mest exalterade klubbmedlemmarne hollo ögonblickligen ständratt öfver honom och dömde honom efter ett par minuter till döden. Exekurionen egde rum straxt efter på La place darmes i Croix-Rousse, knappt 30 steg från en kasern och en nationalgardesvakt. Detta mord egde rum kl. 1 på e. m. och begicks af 14 å 15 individer, beledsagade af omkring 30 rasande qvinnor, hvilka svängde den röda flaggan. Bataljonschefen Arnaud dog med hjeltomod. Han aftog sjelf sin vapenrock, blottade bröstet, kastade sin kepi långt bort och föll under rep af Ålefve republiken! Denna händelse väckte en sann bestörtning bland befolkningen samt allmän förbittring mot de kända upphofsmännen till alla de oroligheter, som Lyon varit skådeplatsen för under de sista månaderna. Myndigheterna skyndade sig genast att vidtaga nödvändiga åtgärder; nationalgardet i la Croix-Rousse lemnade dem med glädje sitt bistånd och man arresterade de mest framstående brottslingarne såsom Bruyas, Chol, Deloche, Lapierre etc. Den siste anklagades för att ha kommenderat den pluton, för hvars skott den tappre