Göteborgsposten – 31 december 1870, sida 2

ringslinie, hvilken de tvungits genom fransmännens framskjutna verk och utfall att utvidga. I sammanhang härmed må anföras, hvad Times yttrar om fransmännens befästningsverk utanför den egentliga sästningslinien kring Paris: De ha genom Villejuif utvidgat cerneringslinien och framskjutit en redoute på en platå, som den 6:te kåren afstod ifrån att angripa, emedan den betäcktes af fästena nedanför. Öch nu arbeta de af all makt utanför Mont Valerien, för att göra contraapprocher mot de skansar, som blottats för dem, sedan vintern gjort landskapets profiler skarpare. Jag har upprepade gånger framhållit det mästerskap, hvarmed general Trochus ingeniörer utfört Todlebens försvarssystem. De betäcka sina svaga punkter, genom att avancera mot fiendens linier. Den punkt, på hvilken fransmännen antogo, att Paris var svagast, var skådeplatsen för utfallen d. 30 Nov. och 2:dre December. Det är ej sant, att de hålla Champigny besatt eller att de befästat sig der: men det är ett faktum, att de förvandlat denna svaga front till en af de starkaste delarne af sitt försvarssystem. Fästet Charenton med Vitry på sin ena sida, Seinen midtemot och Nogent samt la Faisandrie på sin venstra flank kan ej grusas genom några trumpetstötar. Terrängen från Nogent till St. Denis, hvilken kunde tyckas vara ännu svagare såsom försvarsställning, har stärkts genom (det dock nu uppgifna) besättandet af Mont Avron framför Ros och från denna punkt till St. Denis erbjuder terrängen inga beqväma punkter för de belägrandes batterier. Den preussiska linien är åter betydligt ut böjd genom staden St. Denis med dess fruktansvärda Fort de IEst på ena sidan och Fort de la Briche på den andra. Intill Fort de la Briche gör Seinen. som nästan löper i alldeles nordlig riktning ut ur Paris, den egendomliga bugt, som skyddar vestsidan af staden mot angrepp. I spetsen af den genom denna svängning af Seinen kringflutna terrängen ligger fästet Gennerilliers, midtemot Argenteuil, och svängningens bas, der en linie, dragen från öster till vester trån Puteaux till Rueil, så att den berör flodens östra och vestra stränder, icke är stort mer än en half mil lång, ligger fästet Mont Valerien. Från Marmees och Seinens förening i närheten af Alfort (der de förenade floderna löpa in i Paris) intill Seinens utlopp ur Paris vid Bar Meudon — när jag talar om Paris räknar jag fästena med — är stadens sydsida på en sträcka af c:a 13 mil betäckt af fästena Charenton, Vitry, Bicetre, Montrouge. Vanves och Issy; men försvarlinien gör en vinkel utåt genom Villcjuif, i det att der anlagts en redoute ungefär en fjerdedels mil söder om Bicetre. Om således tyskarne arbeta sig fram på Seinehalfön mellan S:t Cloud och Bougival, spärras vägen för dem af fästet Valerien; men eftersom terrängen är jemn och ej afbrytes af floden, skulle de kunna bygga batterier mot Valerien, om de finge lof att göra det. Förutseende detta, började fransmännen för någon tid sedan på sitt system af contraapprocher, såsom vid Villejuif och Avron, och vi se sålunda de bekanta redouterna från Sebastopol åter växa upp för våra ögon. Det faktum, att Paris ej kan uthungras, har emsider fått fast fot, och jag är böjd för att tro, att man skall taga bestämda mått och s. eg för att förvandla denna långvariga cernering till en belägring på fullt allvar. Hvad angår de öfriga krigsskådeplatserna, så uppgitves det ifrån norr, att tyskarne redan hunnit fram till Albert, bakom hvilken stad fransmännen stå med sitt högqvarter i Vimy. Tyskarne ha äfven cernerat den lilla tästnipgen Peronne, naturligtvis för att skydda sin flank. Om striden på denna kant vid Pont Noyelles d. 23 d:s innehåller Echo du Nord söljande meddelanden: Pont-Neyelles är en by, som ligger vid ett vattendrag, ungefärgtre lieues från Amiens, mellan Vilers-Booage och Corbie. Fienden hade intagit sina ställmingar norr om Amiens, som han gjorde till sin operationzbasis, i det han atödde sin högra flygel mot Sommefloden. Bron vid Dour har blifvit sprängd, ich detta har sannolikt gjorts af preuszarne, hvilka relat härigenom skydda sitt återtåg, då de sågo sig cvungna att utrymma platsen. General Faidherbe tick en häst skjuten under sig. Då fiendens venstra liygel ville kringgå vår högra flygel, blef den afskuren och trängd bort mot Abösrille, der den kom mel an en dubbel eld. Man beräknar den styrka. som prousaarne uppstälde emot oss, till 30.000 man med en reserv af 10,000 man. De ledo betydande orlus er, isynnorhet genom våra bajenettanfall. Det nues nu ringa utsigt till, att prouszarne skola våga sig emot Havre, gom har en betydande styrka till sitt försvar. . Från mellersta Frankrike har det nu varit tyst en vecka, hvilken tid genoral Chanzy å ena sidan och prins Friedrich Carl, som nu cagit ötverbefälet öfver tyskarne härstädes, å den andra begagnat till att intaga sina ställningar och koncentrera trupperna. En sammondrabbaing här kan icke dröja länge, isynnerhet som det i ett af dagens telegram angifves, att fraut männens ytiersta högra och tyskarnes venstra flygel bestått en fäktning med hvarandra vid wa Chartie (vid Loirefloden, vester om Ven ome). Enligt den tyska uppgiften, var strisen segerrik för de tyska vapnen, ehuru te ogrammet är hållet något sväfvande, hvilket antyder, att de franska trupperna, som vanligt under Chanzy, hållit tappert stånd. Man antager, att pring Friedrich Carl ått befallning att samla alla sina disponibla trupper, för att göra en väldig ansats mo Cnanzy, hvars armå man fruktar mest och nvilken väl äfven ujgör fransmännens hufvudstyrka. På grund häraf har prinsen funnit sig nödsakad att draga sina till Gien (öste: om Orlöans) framskjutna trupper derifrån och ull sig. Härigenom ha Garibaldis och defråv Lyon framströmmande trupperna sått fri lutt. Också ser tyske generslen Werder sig nödsakad att draga sig tillbaka och koncentrera sig, för att kunna möta ett möjligt angrepp af en kanske betydande styrka. Werder har