Göteborgsposten – 29 december 1870, sida 2

vore den rätta; men dess ledande män synas utan ledsnad se sitt land nedstiga från sin förut ipnehaida, tongifvande stallning i Europa. Och då England ngentirg vill våga, måste det så godt som lemnas ur räkuirgen, och dermed försvinner älven en af de vigtigaste faktorerna för fredens återställande: ingen band rör sig, för att göra slut på eländet och genom ett allvarligt grepp tvinga inkraktaren till hofsamhet och den besegrade till moderation i sin ordning. Vi nämnde här otvan, att tyskarne börjat beskjuta JloOnt Avron, oster om Paris. Beskju ningen sker sannolikt från Chelles, der sachsarne uppkastat slera starka batterier. Vi atvakta nysikes utgången al denna artillerikamp, hvilken skall komma att bli al stort intresse genom sina resultater. I afseende på frågan om bombarderingen af Iaris skritves i ett bref från Biussel af d. 19 d:s: De sista underrättelserna från Versailles gå ut på, att de nyligen ifrån Ty skland inkallade forstarkningärne antyda, att general Moltke anser belägringsarmsen för otillräcklig att kunna dermed fullständigt cernera Paris. Det påstås i högqvarteret, att ett eller tvenne sådana utsall som det sista, efter en bättre plan och med större krafter. skulle tvinga de tyska anförarne till att upphäfva belägringen. Det är endast ur defensiv och icke offensiv synpunkt., som man inkallat det polska landtvarnet. Man finner sig alltmer och mer ölfvertygad om, att de belagrades krafter äro större än de belagrandes; ett sådant faktum ger anleuning till allvarsamma tankar. Från Frankfurt skrifves d. 20 d:s rörande somma ämne: Antalet af de belägringskanoner, som kommit till den tyska cerneringshären vid Paris, uppgår till högst 500. De flesta af dem äro 24:pundingar och kunna endast användas mot Mont Valerien.. Till ett bombardement erfordras kanoner af lika kaliber med dem, som finnas inom de franska fästena; i annat fall skola batterierna vara demonterade en halt timme etter eldens öppnande. Fästena ha i fronten 20 till 25 kanoner, af hvilka flera skjuta vida längre än Krupps kanoner. Med undantag af Mont Valerien betackes hvarje faste at två andra så att batterier, hvilka riktas emot något af fästena, skola vara utsatta för en koncentrisk eld från 60 till 70 kanoner. De tvenne sista jättekanonerna, som fransmännen uppställt i Mont Valerien, kunna nå fram till sjelfva Versailles. Prefektboningen, som är konung Wilhelms residens, är utsatt tör elden från de från nämnda fäste utskjutna verken. Trochu har anlagt nya verk, hvilka befinna sig åtminstone 1 mil narmare de tyska cerneringslinierna. Dessa nya verk skola kunna beskjuta prefekturen, slottet, rhötel des reservoirs och medelpunkten at Versailles.