Göteborgsposten – 28 december 1870, sida 2

ifall hon lefrat något år längre, skulle ha haft stora förhoppningar att få tillträda ett betydande arf — samt anhöll om ett lån på fyratusen pund. Hans styfdotter hade varit lifförsäkrad för femtusen pund, och denna summa skulle utfalla om någon månad. Men han behöfde penningar ögonblickligt, och erbjöd försäkringspolicen som säkerhet. Mr Kaye tvekade. Han hade bistått mr Sheldon i hans finansiella operationer och haft fördel deraf. Den erbjudna säkerheten var odisputabel, såvida ingen tvetydighet vore förknippad med lifförsäkringen; men detta var i högsta grad osannolikt, då en så respektabel man som mr Sheldon hade med denna sak att göra. — När behöfver ni penningarne? frågade han slutligen. ? — I början af nästa vecka. Senast den 25tte. — Och i dag ha vi den 20:de. Nåväl, jag skall tänka på saken. Kan ni infinna er här i morgon kl. 12 och medföra de nödvändiga bevisen — doktorns och prestens attester? — Ja, svarade mr Sheldon; jag skall medföra de nödvändiga handlingarne. I morgon kl. 12 således. Mr Sheldon lemnade testamentet och policen i mr Kayes ego och aflägsnade sig. Han begaf sig till Unitas Bank, hvarest han hade ett vänskapligt men cj fullt tillfredsställande samtal med sekreteraren. Han ville att man i Unitas Bank skulle förskottera honom penningar mot den andra lifförsakringspolicen. Sekreteraren kunde ej lofsa honom detta. Från banken begaf sig vexelmäklaren till