Göteborgsposten – 23 december 1870, sida 2

Krigshändelserna i Frankrike ha kommit oss alt en tid förbigå frågan om påfven i Rom. Italienska regeripgen har inom sitt parlament framlagt ett lagtörslag, innehållande följande garantier för påfvens utöfvande af sin andliga (presterliga) makt: Påfvens person är helig och okränkbar; alla de hedersbetygelser, som tillkomma en suverän, skola äfven bevisas honom; han kan behålla sin palatsvakt; en årlig ränta om 3.225,000 francs anslås åt honom och kardinalerna; påtven innehar äfven fortfarande Vaticanen och S:ta Maria Maggiore jemte Castel Gandolfo. Alla de platser, der ett allmänt concilium eller conclav hålles, äro äfven okränkbara, likasom påfvens palatser och tillfälliga vistelseorter. Intet organ för den offentliga makten får beträda ett sådant palats eller plats, för utöfning af embetsåtgärder, utan tillåtelse af påfven eller ordföranden för conclaven eller conciliet. Den, som på en sådan plats begått ett brott eller efter föröfvandet af ett brott flyktat dit, får icke sökas derstades, ej heller får man fordra hans utlemnande, om icke påfven tillåter det. De betecknade palatserna kunna ej fråntagas honom. Papper, urkunder, böcker och registraturer tillhöriga fattorian, penitenziarian, påfliga kansliet och kongregationerna få icke undersökas af den verldsliga makten. Påfven är alldeles oförhindrad i sina andliga tunktioner, ingen prest kan tilltalas för sitt deltagande i en sådan. Päåfvens korrespondens med den katolska verlden är fri. Påfven kan i Vaticanen upprätta en egen postoch telegrafbyrå. Korrespondenserna äro portofria och behandlas såsom statens. Päfvens nuntier och de främmande makternas sändebud hos honom åtnjuta alla folkrättsliga privilegier. Påfvens och kyrkans andliga jurisdiktion och disciplinarmyndighet stå ej i någon beröring med statsmakten. Ingen tillåtelse at statsmakten behölves för concilier, kapitel och andra presterliga församlingar. Biskopseden, placet och exequatur äro icke afskaffade. De andliga uppfostringsoch bildningsanstalterna för presterskapet i Rom förblifva under påfvens uppsiat allena. I den motivering, som förutskickats detta lagförslag, söker regeringen sritvå sig från förebråelsen, att bon vill gifva landet två su