Göteborgsposten – 22 december 1870, sida 2

de under sista tiden talrika försändvingarne af ammunition till Frankrike. Beskjuiandet skall väl närmast afse fästena I-sy, Vanves och Montrouge. Denna väntade artilleristrid motses med stort intresse af tackmän, hvilka mena, att många hittills änou olösta artidlerifrågor skola härunder komma till atgorande. I en korresp. trån Versarles till en engelsk tidning läsa vi med afseende härpå tolJande strof, som icke bör lemnas oafsedd: Konungen sjelf skrider med ledsnad till utförande af detta beslut, men han är, efter hvad man säger, nödsakad aw lästa afseende vid sina soldater, hvilka börja besvära sig öfver, att parisarne skonas på deras bekostnad och uppmana honom att göra slut på uenna odrägliga ovisshet. II. M:t inser äfven, att det är en större grymhet att låta ett par hundra tusen icke stridbara menniskor hungra ihjal, än att genom stadens beskjutning döda ett visst antal. Enligt Daily News, skall grefve Bismarck afsända ett ulumatum ull Paris med åtta dagars betänketid. VIHXOren 1 detsauma skola vara hofsamma. Inga reqvisitioner skola ega rum, innevänarne skola ej ervåilla nagon iuqvartering, konstskatterna skola skonas och franska armåens olficerare behauulas med största hänsyn. Skulle detta uluwatum forkastas, så skola, om Paris tvingas genom ett bombardement till kapitulering, mycket svänga åtgärder tillgripas. Samma udnmgkorresp. säger äfven, att den asigten utbreder sig mer och mer, att om efter den nuuvaraude tegeringens kapitulering ingen fred skuile slutas, så skall man söra kejsaren ullbaka tll Paris och ställa armeen under honom. — Vi beböfva väl icke särskilt påpeka det ensaldiga i sista antagandet. Huru begarlig efter makten en Napoleon än må vara, ar det dock visst, att Napoleon III inser därskapen 1 att skola uppsättas på Frankrikes tron med tyska vapen. Så gerna man än skulle från tysk sida vilja begagna Napoleons namn till en tvedragtsfackla, är det dock otvifvelakugt, att han icke vill vara en mannekin tör det tolks statsmän, som Frankrike hasar öfver allt annat. En militärkorrespondent ull Indep. belge meddelar om den franska nordarmåns rörelse d. 12 Dec. från Aculet vid belgiska gränsen: En talrik styrka marscherar i riktning mot Peronne, Ham, La Fere, Ternier och Cuauny, uvarest, enligt telegrammer, för oss lyckliga tramiungar egt rum. General Paulze dlvo,, kommenueranue en division, har med sin stab lemnat sitt högqvarter Lens (i depart. Pas de Calais) d. 11 d:s kl. ill 1. m. Under honom kämpar den bekante francstireurcuefen, som förut toljue general Bombonelle ocu på hvars hufvud af preussarne saus ett pris. Det ar en man at god familj och ansenlig förmögenhet, men hvars namn jag för mourens skull vill törtiga, emedan hon tror honom tör narrarande vara låugt rån Frankrike. I följd at sin dragt kallas han den lilla gråa manneneller Åle Letaru ues roche.3. (klippodlan); han kommenderar 100 man, delaue i minare grupper. Jag har länge talat meu honom i dag och vi ha beslutat att ÅUIuuepenauance-skall regelbundet underrattas om hvau han toretager sig ander detta salttäg. Vi ha blifvit eniga vm kommunikationsmedlen och följaktugen kunna på uetta håll väntas ganska intressanta meduelanuen, för hvilka det är mig er gläåuje att tjena som mellanhand. Af allt hvad jag härståues sett och hort, tror jag på fortsättandetr at de operationer, som borJats med divisionen Lecointor, hvilken slutit sig eller ar i begrepp att sluta sig till Paulze dNvOys ulvision. Amiral Moulac lemnar Dunzerque tidigt i morgon, för att möta sina kolleger, hynka alla aro avstallda vid den 22:dra kåren under betal af general Faidherbe, hvilken, som bekant, gjurt en god början. Han har blott några dagar stätt i spetsen för sin kår och redan gjurt underverk, uvad organisation och ledning af en kår angar. Jag tror vidare på en plan att svart komma 1 iörbideise med en del af armen i Paris, hvar kan jag naturligevis icke säga. Neue freie Presse har haft en specialkorresp. vid sterhertigens af Mecklenburg armå, hvilken under d. 10 d:s meudelar toJjande ganska märkliga upplysamgar: Vi ha i dag d. 9:de dagen i December, och under dessa nio dagar i årets sista måuau var det endast tvenne, på hvilka storhertigens arme icke var i elden. Fastän tyskarne voro alla dagarne segerrika, åtminstone städse bibehöllv faltet, aro likväl de förluster, sem de ledo, ofantliga. annu sju sadana dagar, och armeen har upphört att existera. All aktalng för Aurelles de Paladinete talang och franska folkets motståndskraft! Ingen har ansett uet möjligt, att framsmanuen, efter de fyra blo iga dagar, på hvilka följde intaganuet af Urleans, enuast skulle behofra två dagar, för att samla nja kratter till en tre dagars slagtuing, eu slagtuing hvars utsång var mer an en gång tvifvelaktIig. Före begynnandet af de sista striderna vid Loire utgjorde, enligt officiela tyska berattelser antalet osårade franska krigstångar 303, S42 man. Hartill komma ytterligare 15,253 ofticerare. Times meddelar en vädjan till den engelska gifmildheten från marskalkinnan Canrobert, till törmån för de franska fångarne i Tyskianu. Det tiilstånd hvari dessa befinna sig, skiluras såsom ailieles I förfärligt. De sakna allt; men de tå kuappast så mycken föda, att de kunua mätta sig dermed, och deras logis består af litet smutsig halm i ette dåligt tält, som hvarken skyddar mot snö, regn, blåst eller köld. De sakna alldeles varma kiäder, och många af dem dö af köld och svält. Marskalkinuan har sjelf rest omkring i flera af de tyska städer, der det finnes franska fångar, och liudrat den varsta nöden medelst de summor, hon insamlat, men behofvet är ännu stort örverallt, och sallan, säger marskalkinnan, har valgörenheten funnit tilliälie att lindra så mycken ned, som den hvilken uunes bland de franska tängarne i Tyskland. . Under titel Rapport sommaire sur les oprations de larmee du Rum 13 Acut — 29 Oct. 1810 låter marskalk Bazaine för narvaraude i Berlin hos Simion trycka en broschyr, jemte karta otver det betastade lagret vid Metz. kn kort analys af broachbyren, meddelad i Le Nord. innehaller intet va