Göteborgsposten – 21 december 1870, sida 1

Duc, hvarifrån han inledde det lyckliga öfvertallet vid Chatillon-sur-Seine, som utfördes d. 19 Nov. Detta var garibaldisternas första framgång. En andra allvarlig strid egde rum vid Pasques (vester om Dijon); äfven här vann Garibaldi några fördelar, ehuru det icke lyckades honom att — säsom han ämnade — taga sjelfva Dijon. D. 1 Dec. angrepo derför badensarne Autun, men blefvo tillbakaslazna och från Chalons angripna i flanken. Vid sin återmarsch till Dijon sunno de d. 3 Dec. vägen spärrad af garibaldister och vid Chateauneut och Vandenesse, de måste slå sig igeno:n, ledo stora förluster, förlorade en massa fångar och måste, såsom synes af förlustlistorna, lemna alla sina sårade i fiendens händer. Sedan dess har det på denna krigsskådeplats varit lugnt ett par veckor, hvilken tid Garibaldi begagnat till att ytterligare fullständiga organiserandet at sin kår och draga till sig förstärkningar från södern, hvilka stött till honom under öfverste Bourrias. Men åtfven Werder har stått i begrepp att få förstärkningar, hvarom Garibaldi väl varit underrättad, eftersom han beslatat gå anfallsvis till väga och brutt upp mot Dijon, der Werder har sitt högqvarter. Då Garibaldi under denna frammarsch uppnådde det straxt söder om Dijon liggande Nuits, synes han hafva velat sätta sig fast der, för att ha en stödjepunkt för sina operationer mot Dijon. Här angreps han dock d. 18 d:s af de badensiska trupperna, hvarvid en het strid uppstod. Vi sakna ännu annan uppgift, än från tysk sida; men enligt denna togs Nuits med storm af tyskarne, som dervid förlorade 300 (?) man. Bland andra blefvo prins Wilhelm af Baden och general Glumer lätt sårade, hvilket på visst satt vittnar om stridens hetta. Tyskarne kunde iikväl icke samma dag förfölja garibaldisterna, hvilka synas ha på sitt vanliga sätt spridt sig åt olika håll, för att sedan åter samlas på en punkt, der man minst anar det. Ett telegram från Versailles säger nenl., att garibaldisterna förföljdes d. 19:de i cAlg och vesitlig riktning. Af tonarten i de tyska telegrammen vill det emellertid synas, som att segren denna gång icke heller varit fullständig. Från krigsskådeplatsen vid Loire berättas om upprepade mindre sammanstö ningar mellan franska och tyska trupper. Det anmarkningsvärdaste är, att operationerna draga sig vot norr i riktning mot Paris stallet för mot Tours och Loire. Uppgifterna äro likväl någt dunkla. Den 14:de synas fransmännen hafva incsgit en linine Vendöme Frö eval-Moree, till nöger om Loires biflod Le Loir, div de genom en ganska skuklfg strategisk rörelse sammandragit sig, efter det högra flygeln visit trån Blois. I denna stallming kunde da ha godt stöd i det torskan-ade lägret vid Le Mans, hvarifrån general Chanzy allijemt får nya från Bretagne tillströmmande fördinraninsar. Storhertigen af Meck enburz alntrep namnda dag fransmännen i denna svimning, nvarvid fransmannen veko tillbaka ofver Hi den. Följande dager sprängde Chanzy broarne, så att storhertigens framryckande hamnades, bvilket synes deraf, att de ra ka jenstemännen sforst d. 16:de lemnade VensOme. Någon uppgift om inan-pillan i deosns strid på fång lnie föreligger icka. Dt nade omellertid visat sig tydligt, art storhertigan cke var maktig att med sina trupper unna uträtta något egentlgt. hvarför ban begart torstärkning, hvilken begäran synes ha u,pfyllts, i det 10:de kären (Wiltiet) skick ts orrer Chartres från Orans. De trån FIei6val och More ullbakavikand-imruppe na synas neml. ha dragit sg i nordvestlig riktning, hvarunder de sammanstotte med en trån Chartres kommande tysk kolonn vid Drou d. 16:de. Eoligt tysk uppgift blefvo transmännen här slagna, men striden var uran betydelse, och fransmännen kunde, utean att oryta sin linie, draga sig annn längre mot vor till de nära Drou belägna platserna Poislay och Lafontenelle. Ilär angrepos de åter följande dagen. Enligt tysk uppgift. måste de vika och förföljas i riktning mot Le Mans. Från Bordeaux deremot telegraferas, att striuen varit utan betydelse, att Chanzy fortfarande har sin linie obruten och befinner sig i goda ställningar. Tyskarne vilja antagligen försöka en flankrörelse, ty det telegraferas, att deras venstra flygel marscherar på Chateau Renault, hvilket ligger i söder om Vendönme, under det att dels de trupper som ryckte längs L ire på södra stranden och dels prins Friedrich Carls från Vierzon afgångna kavalleri närma sig Tours i skilda kolonner. Huruvida någon större fransk armestyrka finnes i Tours, känner man ej, ehuru det dock uppgilvite, att staden skali försvaras till det yttersta. Då detta nedskritves, är ingen senare nyhet ingången från Norra krigsskådeplatsen; men det. kan ej fela, att snart intressanta notiser skola äfven derifrån ingå. Den transka nordarmön har neml. fortsatt sitt tramryckande, under Faidherbes, från Lille över St. Quentin och Ham förbi La Fere mot Compiegne och sannolikt mot Paris. Denna arms (den 22:dra franska armåekåren), som slogs af Manteuffel vid Amiens, synes, efter att ha raskt omorganiserats, hysa den djerfva planen att norrifrån angripa den tyska cerneringshären vid Paris under kronprinsen af Sachsen, för att derigenom göra det möjligt för general Ducrot att bryta sig igenom. Pla