Göteborgsposten – 13 december 1870, sida 2

ICKE 10TTAJ I Sal moTSC. all RXVyTONM BICK Sa Strangt åt Chelles dagen förut, att ej mindre än 200 projektiler slogo ned nära intill och inom denna stad. Marnefloden och en kanal flyta mellan Noisy och Chelles; men batterierna på Mont Avron kunna med en utomordentligt stark eld på samma gång hemsöka båda flottorna och derför är ett mycket allvarsamt hinder för tyskarnes operationer i dessa trakter. Fästet Rosny kan äfven rikta sin eld mot våra positioner härstädes, på samma gång som det bar sin uppmärksamhet fästad på ställningarne i Monttermeil, Clichy och Livry. Såsom jag mer än en gång antydt, är hvarje framskjuten position af cerneringslinien på östra sidan om Paris förenad med stora svårigheter och faror för de trupper som försvara den. Jagtror verkligen att man nu kan våga ifrågasätta klokheten af att försöka bibehålla sådana byar som Champigny, Villiers, Brie och Noisy-le-Grand. Jag skulle ej bli förvånad om de efter denna veckas ersarenhet blefve otvergifna och kanhända nerbranda, förutsatt att tyskarne ännu en gång komma i full besittnin af dem. Men jag förmodar att det var för hederns skull man i dag stridde om dem för andra gången, och innan deras slutliga öde ar afgjordt, vågar jag påstå att de ytterligare skola kosta många hundra lif och tylla sjukhusen med sårade. Gud må veta, att tillräckligt blod redan blifvit spildt i kampen om deras besittning. Jag tror att jag underskattar det antal de bragt i fältläkarnes händer, om jag ej uppger det till mer än 4000. Ej mindre än 1000 bletvo sårade på tyska sidan under striden d. 30:de, och under gårdagens strid sårades kanhända lika många. Huru stort antalet sårade på franska sidan är, kan jag naturligtvis ej med någon säkerhet uppgitva; men efter hvad jag sjelf sett och efter hvad jag hört at i striden deltagande officerare och faltläkare, bewiflar jag ej att det är lika stort som tyskarnes. Klockan var endast 5 i går på morgonen, då jag erhöll underrättelse om att prinsen och hans stab skulle begifva sig ut till stridsplatsen om en timma. Ordres hade vlitvit gifna till ett anfall mot iransmännen i Brie och Champigny. Sachsarne skulle atertaga det förra och wärtembergarne det senare. Men fransmännen hade åter verkställt en torstulen marsch. Klockan 4 observerades det, att se öfvergatt Marne i stort antal, tydligen i afsigt att taga Villiers och Noisy-le-Graud. Tillfölje deraf tingo tyskarne mer att göra än de väntat. De hade iatt ordre att göra ett antall. Denna ordre måste utföras. Oförmodadt fingo de sjeltva motstå ett anall. Detta var en skyldighet som både hedern och umsens säkerhet nödgade dem att uppfylla. Trupperna hade marscherat mot Brie och Villiers. De voro i okunnighet både om den punkt, mot hvilken de marscherade och de operationer de skulle utföra, men de visste alla att en strid var förestaende och att den skulle börja vid soluppgången. Jag såg många af de arma soldaterna skaka hand med de kamrater, som skulle stanna qvar, och medsela dem sina sista budskap till hemmavarande hustrur, barn och vänner, ifall de aldrig mera skulle å återvända till dem. Många af dem ligga nu döda rå kort afstånd från denna by, och hundratals af em våndas i de sjukhus, till hvilka de blifvit burna run det slagfält der de modigt kämpat. Prinsen och hans stab redo ut klockan 6. En vitter köld rådde denna morgon. Öfverallt var frost eh is, och soldaterna, som bivuakerat på fälten omkring denna by, stodo omkring stora eldar, som de 2jurt upp af neuhuggna träd. Vägen mellan Champs ch Noisy är nastan fullkomligt rak och halfannan ug. mil lång. Den begränsas på högra sidan af Marnedalen och på den veustra af en skog. Då nan kommer ut vid Noisy har man framför sig en uten by i form af två sider af en qvadrat. LItet iangre fram är Neuilly. Till höger om sig har man tont Avron, till venster på en höjd Fort Nogent; mellan Neuilly och Avron, ligger, dominerande båda, Fort Rosny. Bakom byn ligger en öppen plats af mkring 50 acres; längre bort åt samma håll har nan en småskog och mycket oregelbunden mark. ver går vägen till Brie, och vägen derifrån till Vilers samt vidare till Champigny är af samma bekarkenhet. Korsande stora lanusvågen mellan Champs ech Noisy kommer man till Malnoue, från hvilken vy man kan passera genom en tät skog antingen wil Brie eller Villiers. Den väg jag först beskrifvit 085 af de flesta trupperna i går på morgonen; den andra var den på hvilken prinsen och hans stab uppnådde skådeplatsen för dagens operationer. Den truppstyrka jag fann samlad utgjordes af 24:de divisionen af 12:te sachsiska armekåren, unter befäl at general von Nehrhof; 1:sta brigaden af särtembergarne, under befäl af general von Reitlanstein, och nistan en hel brigad at 2:dra armesåren med general von Fransecki till betälhafvare. Jag tror att hela styrkan uppgick till något under 20,00 man. Artilleriet var starkt, men at skäl som tant skola nämnas blef det föga anvandt. Straxt iter kl. 7 marscherade några regementen at det archsiska infanteriet rakt på Brie under en hastig manöver, hvarigenom en uel af dem närmade sig ran Noisy och de öfriga från Villiers. Omkring 100 man at den franska garnisonen voro uppställda ramtör byn, men största antalet af densamma var i husen. Sachsarne rusade mot utposterna hvilka vörjade skjuta. En strid började på en gång från ena andan af byn till den andra. De franska trupver, som redan gått ötver Marne i afsigt att marchera mot Villiers och Noisy, hjelpte till att motstå anfallet. Jag bör här nämna att Joinville — un plats i nästan rak linie från en punkt midtemelan Villiers och Brie — var ett at de ställen der transmännen kastat en brygga öfver floden. De hade afvenledes bryggor mellan Joinville och Nogent. Det var på dessa bryggor, ej på några i närheten at Cnencvieres, som de gingo ötver natten till den 29 November, och då brygg rna sedan dess ej blifvit upprifna, använde de dem ånyo natten till u. 1 d:s. De ha haft utposter från Neuilly ända ner till St. Maur och Les Fosses, och en jernvag från Paris för dem så långt som till Nogent. Jernvagsbryggan öfver floden refvo de sjeltva upp innan cerneringen började. Fransmännen hade derföre stera fördelar rid motståndet mot Bries återtagande; men anfallet skedde så plötsligt och häftigt, att de utan hjelp af artilleriet trån sina fästen, hvilka af fruktan för att träfta eget folk måste afhälla sig från att låta sina kanoner spela i denna riktning, voro oförmögna att motstå det. Under sachsarnes vilda hurrarop blef alltså Brie återtaget, och 300 man af den franska garnisonen gjordes fångar. Straxt före kl. 8 marscherade vurtembergarne fram från sina sydligare positioner och angrepo Champigny. Etter en strid som tappert underhölls å båda sidor, drogo fransmännen sig tillbaka och wärtembergarne bemäktigade sig åter de ställningar de förlorade d. 30 Nov. Sachsarne började skicka bort sina fångar till Champs och Chelles så snart de kommit i besittning at Brie, och under nära en timma egde ingen vidare strid rum, ehuru fästena och batterierna sköto mot Noisy; men innan alla fångarne afsändts, började Nogent, Rosny och Avren beskjuta Brie. Det var både en direkt och vertikal eld. Avron och Rosny sköto sina bomber rätt fram. Ett af batterierna på Nogent sköt på samma sätt, under det de andra kastave sina bomber högt upp i luften så att de nedföllo från en punkt rakt ötver platsen, der de voro ämnade att explodera. Intet skydd sanns från Noisy till närmare ändan af Champigny. Hus skötos iruiner, träd splittrades och män föllo döda och sårade öfverallt. Medan denna förfärliga artillerield på