Göteborgsposten – 8 december 1870, sida 2

Arabien och Indien, hållande sina upptäckter till sjös så hemliga, att, då främmande fartyg följde deras kosa, de hellre sjeltva satte sina skepp på grund, än de ville visa någon annan vägen. Och då vi så följa den menskliga utvecklingen i denna riktning genom alla dess stadier ända till den dag, som i dag är, då hnarig-tion-konsten ligger klar och öppen för hvar och en som vill egna sig deråt, då den blifvit en vetenskap som kreerar sina licentiater (sjökaptenerna) och sina doktorer (styrmännen) med lika stor befogenhet som hvarje annan vetenskap, då böja vi oss äfven här för menniskosnillets aldrig hvilande, rastlösa forskningsbegär. Den tiden är längesedan förbi, då Nordens handel och sjöfart uteslutande låg i läbeckarnes och holländarnes — sin tids pheniciers — händer och den skandinaviska Norden eger i våra dagar en handelsflotta, som uthärdar jemförelse med anKE länders. De finnas väl, som påstå, att vårt eget kära fädernesland, jemfördt t. ex. med broderlandet Norge, på sista tiderna kommit något på efterkälken, som man säger, men så farligt torde det väl ändå icke vara med den saken. År 1854 egde Sverige 1414 seglande fartyg, representerande ett lästetal af 86.202 nyl., år 1869 års skeppslista upptager 1808 fartyg om tillsammans 81,836 nyl. Under denna tid har sålunda fartygens antal ökats, men lästetalet minskats, ett stillastående måhända, men icke ett tillbakagående. Och här tillkommer för öfrigt en annan omständighet, som bör beaktas: den enorma utvecklingen af ångfartygstrafiken. År 1858 egde Sverige 145 ångfartyg, året 1869 uppvisar ett antal af 341. Lägges härtill den mängd utländska ångare som anlöpa våra hamnar, går siffran måhända upp till ett halft tusental. Af inrikes 341 fartyg tillhöra: Stockholm 47 (om tills. 901 nyläster och 2297 hästkrafter) Göteborg 23 (857 nyl. 984 hästk.), Hernösand 15 (136 nyl. 549 hästk.), Söderhamn 14 (135 nyl. 348 hästk.), Sundsvall 13 (197 nyl. 554 hästk.), Norrköping 9 (248 nyl. 435 hästk.), Malmö 6 (120 nyl. 410 hästk.) och Gefle 4 (195 nyl 345 hästk.). Lägst står Kristinehamn, som endast eger en ångare med 30 hästk. Vidare bör anmärkas att under loppet af snart förflutna år 1870 en mängd nya ångbåtsbolag bildats inom Sverige — deribland ej mindre än trenne här i Göteborg, alla 3 med redan färdiga eller snart färdiga större ångare — så att rubriken Nya ängfartyg. under årets lopp nästan dagligen varit synlig i tidningsspalterna. Här föreligger således verkligen ett faktum: Ångarne vilja på allvar uttränga seglarne från hafven. Sedan ångan på land blitvit så godt, som enväldig herrskare: sedan hon der utbredt sin verksamhet i alla riktningar, sättande igång vagnar, qvarnar, spinnerier, väfverier, snustabriker, tändsticksfabriker, spruter och shampoonerings-maskiner, beger hon sig till sjös och vill bli en verldsmakt äfven der. Sedan Blasco de Garay i Barcelona 1543, Salomen de Caus i Heidelberg 1615, Thomas Sarery 1698 och Jonathan Hulls 1736, båda i England, Watt m. fl. i Gamla Verlden lefvande mekanici sökt att lösa problemet om fartygs framdrifvande medelst ånga, försökte 1788 en urmakare i Philadelphia, Jonathan Pitch, att konstruera ett dylikt fartyg, men ångpannan exploderade redan vid första turen. År 1807 lyckades det ändtligen Robert Fulton att bygga Claremont, en ångare försedd med en Boulton-Watts maskin om 20 hästkrafter, med hvilken han tillryggalade vägen från Nework tiil Albany, 120 sjomil uppför strömmen, på 32 timmar. Från detta ögonblick gjorde ångbåtstrafiken blixtsnabba framsteg i Nordamerika och sedermera äfven i England, Frankrike, Tyskland, kort sagdt ötver hela den civiliserade verlden. Ja, vår tid har det varit förbehållet, att låta ånghvisslan återljuda från Döda Hafvets stränder och från polarregioner nas ispalatser. Vi veta äfven, hvilken stor andel en svensk man, John Ericson, hatt i ångmaskinens och ångbåtstrafikens utveckling, han, propellerns och monitorernas evigt mivnesvärde uppfinnare, De Caus, Fitch, Fulton, alla dogo de, skuldsatta öfver öronen, i yttersta fattigdom. Men åt deras minne reste en efterverld ärestoder och i milliarder kunna de summor beräknas, hvilka deras uppfinningar sedermera satt i rörelse. Hvilken himmelsvid åtskilnad mellan Claremont, som på 32 timmar sla par sig fram 20 sv. mil, och Natchez och Kob. E. Lee, dessa senaste underverk af Yankees ängarefantasi, dessa flytande 4 å 5våningspalatser, hvilka med blixtens snabbbet sökå jaga förbi hvarandra på Mississippifloden. Och — för att hemta exempel på något närmare håll — hvilken skilnad att som idag, direkt från vår prydliga Skeppsbro, gå ombord på någon af dessa kolossala ångare, hvilkas iore verld lemnar dig full ersättning för ditt eget komfortabla hem, både med afseende på möblering, tapetsering, dekorering och — dgervering, hvilken skilnad mot i fordna dagar! Mången läsare minnes helt sähert ännu den glada tider. då da anda Sngaranm anlänta