Göteborgsposten – 6 december 1870, sida 1

Ordensdekorationer. Biskopen öfver Sjellands stift, d:r H. L. Martensen har erhållit storkorset af NorMdstjerne-orden, öfverste W. F. L. v. Kauffmann blifvit utnämnd till kommendör och prem.-löjtn. C. M. v. Wildenradt till riddare af S:t Olafs-orden. Väderleken. Från Karlstad skrifves i Lördags: I Onsdags visade termometern på mergonen 4 grader kyla och i Thorsdags 10. Kanalen och garfvareådran voro så frusna att pojkarne derå kunde slå sina kanor. Ångbåten Örns resa till Lyckan blef för ishinder instäld. Natten til Fredag föll litet snö och termometern visade 33 graders köld Idag är töväder med 3; graders värme på morgonen. Från norra Vermland klagas öfver den myckna snön, som fallit på den ofrusna marken. Blifver det icke ett starkare töräder så att snön smälter undan, komma skogsarbetena att stå mycket tillbaka, ty mossar och kärr kunna icke frysa tillräckligt, för alt bära dragarne med deras tunga foror. Weziö 8. d. Vintern, åtföljd af ett lindrigt snöfall, gjorde i Onsdags sitt inträde i våra bygder. I går och i förgär visade termometern 7 a 8 graders köld och önskligt vore, om kölden fortfore, helst vägarne under de senaste veckorna varit nästan ofarbara. Kristianstad s. d.: Väderleken, som en längre tid varit för årstiden särdeles mild och angenäm, började i Onsdags antaga en mera vinterlik karaktär. Några graders köld med hög och klar himmel erinrade om, att vintern nu håller på att göra sitt intåg i våra bygder. Lunds akademiska förening. Loveånska premiet, som hvartannat år bortgifves d. 1 Dec., har i år af de dertill utsedde komiterade tilldelats studentsängforeningens anlörare, hr C. G. von Sydow, tör nit och välförhållande i och för verkliggörande af de syften, Akad. fören. vid sin stiftelse förklarat vara sina. Nytt fartyg, Från Rarnanäs skeppsvarf har i dagarne, berättar tidn. Kalmar, till rederi i Köpenhamn aflemnats briggen Esperance, förd af kapt. Mörck och afsedd för resor på La Platafloden. Fartyget, som f. n. ligger i Kalmar hamn och lastar hafre på England, mäter c:a 50 nl. och kostar sjöfärdigt omkr. 30,000 rdr. Egendomshandel. Senaste inroparen af f. d. Stjernemanska gården vid Carl Johans torg i Norrköping har öfverlåtit köpet på källaremästaren J. Aström, som derstädes etablerat ett hotell för resande. Hästauktion. I tidn. Kalmar meddelas: Ett ovanligt stort antal spekulanter hade intunnit sig till den af branden vid Ottenby föranledda försäljning af nämnde stuteris unghästar. Från Danmark och från de flesta svenska kavalleri-regementen voro representanter närvaraude; spekulanter ända från Dalarne hade infunnit sig. Tillsammans för-åldes 33 hästar, hvaraf 12 hingstar och 21 ston, ingen öofver 3 år. Auktionen inbringade nära 15,000 rdr. Högsta priset betalades tör ett fuxsto med 733 rdr och lägsta tör en brun hingst med 155 rdr. Välgörenhet. Husaby småskola, en bland de fullständigaste i Skara stift, hvilken till en stor del är ett verk at auditör Noren på Essgärdet och upprepade gånger lått genom gåtvor, såväl kontanta som böcker och undervisningsmateriel, emottaga bevis på denne mans ädla nit för det uppväxande slägtets upplysning, har nu äter af honom ihågkommits med en gåfva at 500 rdr, hvaraf årliga räntan skall användas såsom bidrag till understöd för fattiga barns jemnare skolgång. Folkhögskolan i Ramlösa, Skånes 3:dje läroanstalt af detta slag, invigdes högtidligen i Onsdags af folkhögskole-styrelsens ordtörande gretve A. De la Gardie i närvaro af c:a 170 personer, bland hvilka flera framstående män och vänner af en verklig och lefvande folkbildning bemärktes. Från Danmark hade infunnit sig töreständaren J. T. A. Tang från Blaagaards Folkehöjskole och friskoleseminarium. Bland eleverna, 30 till antalet, sågos minst trenne, som redan länge, såsom familjetäder, egare af betydliga hemman samt kommunalman, utöfvat en hedrande verksamhet. Flera af de öfriga ha före sitt inUtrade i skolan lagt i dagen ett hifligt kunskapsbegär. Sedan stadgarne för folkhogskolan blifvit upplästa, intog den nya skolans töreståndare f. d. riksdagsmannen, kaptenlöjt nant G. C. Witt föreläs repsatsen och, etter det han med några ord utvecklat tfolkhögskolans ide, upplysningens väsende och de grundsatser han sjelf ämnar följa, i en intressant, om erfarenhet och eget tänkande vittnande, föreläsning redogjorde han för svenska språkets behandling, detta språk, hvilket, såsom han uttryckte sig, ej öfverträffas af något annat i styrka och skönhet. Afven den ofvannämnde ina sttiilnina är att ti UrÄäehliot svar ned danna