sannolikt i afsigt att skilja vestarmn från sjelfva Loirearmön. Denna kolonn tyckes likväl hafva snabbt dragit sig tillbaka till Nogent, hvarifrån en chauss för till Brou vid POzaunefloden, der tyskarne skola hafva intagit en fast position, som enligt Reuters office, stormats af fransmännen och tagits. Den tredje tyska kolonnen har framryckt öfver Benouval och derifrån äfven i sydvest samt framträngt till Mondubleau och Savigny, i afsigt att kringränna den del af franska armsen, som står i Le Mans och angripa dess högra flank. Detta är, hvad vi känna. Men sannolikt är, att en annan kolonn är stadd på marsch mot Orleans, för att angripa Loirearmen i fronten, under det att tyska trupper närma sig mer och mer vesterifrån, för att hota Loirearmns högra flank. Enligt dagens telegram skulle franska Loirearmåen inneha åtminstone en förpostställning från Chateaudun till det många mil derifrån österut helägna Montargis, allt norr om Orlans. På denna linio skola förpoststrider ha egt rum, hvilka utfallit till fransmännens tördel. Särskilt nämnas på denna linie platserna Neuville och Artenay, vid hvilka tyskarne tillbakakastats. Vi befara nästan, att tyskarne genom öfverlägsen strategi och sina truppers snabba röreiser lyckats ej blott att skilja nordvestarmen från Keratrys Bretagnearmå, utan försvårat denna senares ställning, så att den möjligen icke kan tillräckligt kraftigt operera i förening med Loirearmåen, som synbarligen är hotad i fronten och möjligen äfven har sin högra flank osäker, fastän på deuna sida en del franska kärer, hufvudsakligen under friskareanförares ledning, i betänklig grad oroat tyskarne. Alldenstund vi hvarken bestämdt känna den franska Loirearmeens styrka eller dess ställning, är det ej heller godt att kunna göra några sannolikheteslutsatser i afseende på framtiden. Men det kunna vi likväl finna, att de tyska armekolonnerna, ehuru spridda med ett stort mått af djerfhet, likväl i högst betänklig mån hota den franska Loirearmåen, så att det afgörande ögonblicket ej kan fördröjas. Men hurudan ntgången än må bli, har emellertid denna arme tillfälle att söka sig en reträttlinie söderut, hvilken ej kan afstängas. Blir den slagen, är Paris dock öfverlemnadt åt sig sjeltt och får ej längre lita på kratter utitrån, utan måste stödja sig på sig sjelf — och frågan är då den: kan Paris utan hjelp utifrån ha någon utsigt till räddning? — Vi tro, att det icke har det. Fastän de tyska tidningarne så godt som tegat dermed, har likväl på visst sätt artillerikampen mot Paris börjat, och detta redan d. 17 d:s, då striden inleddes icke emot staden, utan mot fästena. Tyskarne inledde sin strid mot befästningsarbetena utanför Ivry. Fästena Vanves och Issy bembarderade deremot de fientliga ställningarne. Eftersom parisarne haft tid på sig, att förstärka sina ställningar i fästena, så torde en af de intressantaste artilleristrider komma att utveckla sig mellan fästena och de preussiska angreppsverken. bet är besynnerligt, att man i det tyska högqvarteret alldeles tegat med denna artillerikamp. Från Paris skrifves d. 20 d:s: Cerneringsgördeln utvidgas. Vi (fransmän) upprätta utanför Moulin-Jacquet en sörsvarslinie, hvilken, utgående från Seinestranden, sträcker aig ända till de utanför Villejuif uppförda verken. Frän denna sida framtränga rekognosceringspatruller ända till kyrkogården vid Choisy, der preussarne, efter hvad man sagt, uppkastat batterier. På alla sidor visa sig betästningsoch angreppsarbetena allt mera fruktansvärda. Åt Chatillon till torde de tyska batterierna lätt kunna bringas till tystnad. Våra eclaireurs ba spridt sig i trakten kring Bagneux och oroa de fientliga fältvakterna. I går utströmmade en fientlig kolonn från ett gömställe, för att tillintetgöra de våra; men då fästena Jyry och Montrouge beskdto tyskarne med granater, flyktade dessa åt alla håll I samma skrifvelse meddelas, att den under Rochefort stående barrikadkommissionen beslutat, det alla arbeten skola före denna månads utgång vara fullbordade; kommissionen skall derefter med bibehållande af sina kadrer tillsvidare uppskjutas. Såväl i Wien som Prag ha garibaldistiska värfningsbyräer öppnats, understödda af den franska beskickningen. Såsom bekant utgöres det nordtyska förbundets representation af tvenne kamrar, den