Göteborgsposten – 29 november 1870, sida 2

undersökningar, hvilka ledt till det resultat, : att nämnda 17 mil långa jernväg kan, med samma spårvidd som statsbanorna, åstadkommas för det jemförelsevis billiga priset af 81. mill. rdr. Vi äro pu i tillfalle meddela, att i förgår ett sammanträde egde rum mellan komiterade och åtskilliga bland börsens framstående medlemmar, hvarvid inbjudning till ny aktieteckning undertecknades och lifligt intresse för saken ådagalades, i det att ganska stora aktiebelopp af de vid sammanträdet närvarande genast tecknades. Det vill således synas som skulle detta tör bufvudstaden å ytterst vigt ga och makipåliggande töretag hatva ganska goda utsigter för sig. — Hr Altred Schön bar meddelat Dagbl. att kardinal Antonelli å påfvens vägnar tillsändt honom en utmärkt fint arbetad medalj såsom ett uttryck at H. H:s välbehag med anledning af det Agnus Det, hvilket hr Schön komponerat och hvilket, såsom H. H:s tillhörighet, skall i en at Roms kyrkor uppföras. Med medaljen följde dessutom en artig skrifvelse från kardinalen jemte dennes porträtt. — Signora Montis törsta uppträdande å Stora teatern såsom Leonora i Trubaduren omvämnes af A.-Bl. sälunda: Den unga sångerskan, hvars utseende intager genom. imponerande sydländsk skönhet, vann genom sin klangfulla och sympatetiska stämma samt den urskiljning och smak, som karakteriserade hennes foredrag, ew erkännande, som torde stegras till änuu lifl gare bitall, när hon genom ernående af större hemmastaddhet på scenen samt öfvervinnande af den tveksamhet, som inför ett främmande auditorium är ganska naturlig, lyckats aflägsna ett slags tvång, en viss kylighet, som nu tycktes vidläda hennes uppträdande. Hyllad med starka applåder efter sin första aria, blef hon inropad etter misererescenen samt, jemte hr Ambrosi, likaledes efter operans slut. Posttidn., som på det hela taget äfven är belåten med signorans debut, anmärker emellertid med anledning af densamma spetsigt nog; Förunderligt att under det signora Mont upptrader på k. Swora teatern, kan en af Europas största sångerskor, signora BiondiniEneqvist, endast få sjunga på — Mindre teatern. — Vid Musikaliska akademiens sammankomst i Fredags töretogs ånyo trågan angående skritvelse till K. M:t om proposition ull nästa riksdag rörande anslag till nybyggnad för akademiens läroverk, bibliotek m. m. Fullständiga ritningar af hr Silln förevisades ätvensom en sakrik och motiverad förklaring ötver den tillämnade byggnadens inredning m. m. upplästes. Revisorernas berattelse öfver granskningen af 1869 års räkenskaper töredrogs och decharge meddelades akademiens direktion. Förslag väcktes om inköp af åtskilliga af Fr. Berwalds efterlemnade kompositioner och af sekreteraren anmäldes åtskilliga gätvor som förärats akademien, bl. a. al hennes preses, hertigen af Östergötland. — För den senaste toreläsningsattonen, hvilken, säger A. Bl., var en af de mest intressanta bland berömda seancer, redogör nämnae tidn. på följande sätt: Vid detta tillfälle omtalades Cherubini såsom andlig tonsättare, med särskildt atseende på hans stora Requiem, hvilket också denna atton uppfördes i sin nelhet med orkester. Talaren utvecklade skarpsinnigt Cherubinis egna och djupsinniga uppfattning a! den katolska kulten, hvaruti han intog en allueles sjelfständig ståndpunkt; denne mästare betecknades träffande såsom en Palestrina i moderna former. Efter en redogörelse ötver Cherubinis messor ech hymnes sacres otvergick talaren till hans Requiem. Sedan en expos af sorgmessans innehåll i allmänhet meddelats, iörekom en genomförd analys af denna komposition och dess särskilda delar, hvaraf i synnerhet skildringen af yttersta domen (Dies ira) var utmärkt genom glänsande framställning. Öiverhutvud var detta föredrag att räkna bland talarens mest lyckade. — Hr A. Bosin, som varit direktör för det sällskap, som i sommar med framgång uppträdt på Humlegärdsteatern, lärer ha tagit engagement som regis-ör vid Mindre Testern. Detta, säger Dag. Nyh., bör tvifvelsutan komma att utö!va ett he sosamt inflytautande på sällskapets prestationer, hvilka hit tills vittnat om frånvaron af någon kompetent i ledare vid pjesernas inötning. d