Göteborgsposten – 24 november 1870, sida 2

för deras skull som han åskade, hvarföre skulle jag vara mindre omtänksam för andra? Sedan miss Halliday en gång blifvit bragt till detta åskådningssätt, var det öfriga lätt gjordt. Det öfverenskoms emellan dem, utt liksom Valentine Hawkehurst hölls i okunnighet om sin trolofvades utsigter att komma i besittning af ett visst arf, så måste han äfven hållas i okunnighet om lifförsäkringen. Det var blott en hemlighet mera, och Charlotte hade lärt sig att dat var möjligt för henne att ha en hemlighet för den hon älskade. — Jag förmodar att jag innan vi bli gifta skall kunna omtala alltsammans för honom? sade hon. — Naturligtvis. Allt hvad jag vill är att sätta hans tålamod och klokhet på prof. Om händelserna bevisa honom vara värd förtroende, skall jag sätta förtroende till honom. — I detta afseende hyser jag ingen fruktan, pappa. — Naturligtvis ej. Men ser ni, jag har era intressen att skydda och kan ej se denne gentleman med era ögon. Min vligt är att vara försigtig. Vexelmäklaren suckade då han yttrade detta — en suck af trötthet. Samvetsqval voro okända för honom; men det finnes en själens trötthet som hos en del menniskor motsvara samvetsqvalen — en sjuklighet i hjerta och sinne — en bitter längtan att få lägga sig ner och dö — tröttheten hos en slagen hund snarare äv hos eo man som drabbats af motgångeuys slag. Sedan hfförsäkringen en gång var en afgjord sak, för