Göteborgsposten – 24 november 1870, sida 1

— — — — voro festligt smyckade med anledning af dagens betydelse och isynnerhet var den del al Stora Grönnegade som omgifver det hus hvarest Thorvaldsen föddes rikt prydd med danska flaggor. Å sjellva deta hus, n:r 7, aftäcktes samma dag på morgonen en minnestafla af hvit marmor, anbragt mellan första och andra våningen åt gatan, med följande inskrift i pompejanska bokstäfver: Berthel Thorvaldsen födtes her den 19:de November 1770. På stenens baksida är inhugget, att stenen blifvit uppsatt af Köpenhamns kommunalstyrelse år 1870. Till denna af rika guirlander omgifna minnestalla vallfärdade under dagens lopp talrika skaror för att beskåda det hus, hvari den store konstnärens vagga stått. Kl. 11 f. m. begaf sig ÅkKunstnerforeningen af 18:de November till Thorvaldsens graf, på hvilken nedlades en praktfull lagerkrans. Hufvudfesten egde rum kl. 31 i Kristiansborgs slotts riuhas. hvilket på det testligaste blitvit dekoreradt af prof. Christensen. Det var rikt behängdt med gvuirlander och makfulla grupper af alla länders flaggor som ett erkannande af att Thorvaldsen ej allenast var Danmarks son utan äfven hela Europas hedersborgare. I ena ändan af salen stod konstnärens kolossala bröstbild och väggarne voro betäckta med talrika -köldar, hvarpå lästes namnen på konstnärens mest bekanta verk och det årtal då de fullbordades. Midt på ena långväggen stod den af rika blomstergrupper omgifna talarstolen å ömse sidor om hvilken reste sig tvenne af Thorvaldsens mest berömda statyer Ilebe och Hoppet. I salen fanns församladt allt hvad Köpenhamn eger stort och bekant, hvarjemte intradeskort med stor urskiljning blifvit: utdelade tili militärer och andliga embetsmän, föreningar, konstnärer och arbetare, studenter, damer o. s. v. till ett antal af c:a 2200 personer. Sedan konungen, drottningen, tronföljareparet, prinsessan Thyra och prins Waldemar anländt och intagit, sina platser framför talarstolen utförde Balduin Dahls orkester ett potpourri öfver danska nationalmelodier slutande med kong Kristian stod ved höien Mast, hvarpå en utmärkt vacker festsång af Carl Ploug med musik af kammarmusikus C. J. Hansen utfördes af Köpenhamns sångföreningar under ledning af k. kapellmusikus Lanzsky. Då sången var slutad besteg prof. Rasmus Nielsen talarstolen och utvecklade den bortgångne mästarens betydelse för konsten och för Danmark i ett föredrag, hvilket skildras som ett mästerstycke af vältalighet, lika fullandadt i retoriskt hänseende som i klarhet och, innerlighet och vid hvars slut talaren vänd mot konstnärens bildstod tolkade danska folkets varma och djupt kända tacksamhet för hvad han under sin lefnad gjort och verkat. Sedan församlingen under djup rörelse åhört detta föredrag och sedan sångföreningen afsjungit sista afdelningen at Plougs poem begarro sig konungen, kronprinsen och prins Waldemar i spetsen for den stora skaran till Thorvaldsens museum. Då tåget inkom i försalen blottade alla sina hufvuden och derpa vandrade skaran rundtomkring mästarens graf om snart var öfversällad af talrika Iagerkransar och buketter under det ate en gripande Sorgmarsch af Drof. Hartmann ljöd från Kristussalen. Härmed slutade kommunalstyrelsens fest, hvilken allmänt prisas som särdeles högtidlig och värdig dea store mästarens minne. Kl. 14 e. m. sjöng Köpenhamns studentkår vid gratven, der Ploug talade och å studenternas vägnar edlade en lagerkrans, dervid uttalande den önskan ratt Danmarks studenter måtte vara trofasta och nitiska i den sträfran, som förenade Thorvaldsen med dem och att de måtte arbeta på att hålla ideerna högt i ära och lära folket att se dem i deras fulla renhet-. Tal. slutade med att uttala ett: Välsignad vare Thorvaldseus minne!Kl. 36 samlades kunstforeningen af 18:de November? m. fl. till en festmiddag i Vincents lokal på Kongens Nytorv. Den stora matsalen var praktfullt dekorerad af danska konstnärers händer. Man såg Thorvaldsens museum och Charlottenborg m. m.; isynnerhet berommes en stor utsigt af Rom med Petorskyrkan och en annan af Palazzo Barberini, i Rom med Thorvaldsens atelier. Midt i salen stod Thorvaldsens byst omgifven af blommor och grön:. Under måltiden utbragte docenten ullus Lange vi ett sällsynt snillrikt och karakteristiskt foredag, som gjorde ett starkt intryck på allaskå en för Thorvaldsens minne. Efter en mångfald af skålar och tal begåfvo sig deltagarne i middagen till det praktfullt illuminerade Charlottenborg, hvarifrån ett fackeltag utgick till Thorva!dsens museum genom en så tät menniskomassa tom Köpenhamn säkert någonsin sett på benen. Utanför det upplysta museum afsjöngs en vacker sång af I. IIansen, hvarefter af tacklorna bildades ett kolossalt bål. Fackeltåget gjorde en imponerande effekt i den stilla aftonen. Samtidigt brunno gasfacklor omkring ryttarestatyn på Kongens Nytorv och i Grönnegade var konstnärens hem och alla omkringliggande hus festligt illuminerade. På Lördags morgon erhöll drottningen af väktaren vid Thorvaldsens Museum, Wilckens, konstnarens mångårige tjenare och vän en lock at den bortgångunes hår och Wilckens hade i museum smyckat dennes bröstbild med de båda samma lagerkransar, som Thorvaldsen erhöll då han efter många års vistande i Rom år 1838 festligt välkomnades i Köpenhamn. Med anledning af denna nationalhägtid har Udvalget for Folkeoplysningens Fremme u:gilvit en af Martin Ilammerich örlattad tolkkrift ThoOvald sen og hans Kunsi, ec. arbete som allmånt berammes för 98ien på samma gång smakDeulla och populära stil, sn sakrikhet och varma upptatining at konstnären och hans verk. Från hoffotograferna Dutz Muller g. Cis bekanta atelier har af samma anledning utkommit ett fotografiskt Minrnesblad af konstnären. I mid en synes gården i Thorvaldsens Å?Iuseum med hans gaaf, ofvan ör hans staty at honom sjelt och under haus porträtt af IIo— RER nr rien alla eventuali Fr skulle vara att ni toge en