— Kan ni tvifla på det, pappa? De penningar jag kan erhålla skola naturligtvis äfven komma henne till godo. — Jag triflar ej derpå. Och det är derföre jag vill göra er ett förslag till er mors möjliga nytta. — Jag skall skatta mig lycklig öfver att kunna efterkomma allt hvad ni önskar, pappa. — Det mäste göras som eu frivillig handling af er, Charlotte, ej af något estergifvande för mina önskningar. — Hvad är det jag ekall göra? frågade Charlotte. — Hör på. Dot är afgjordt oss emellan att, om ni får dessa penningar, skall er mor med sikerhet kunna påräkna ekonomiska fördelar deraf. Men olyckligtvis skall processen sannolikt draga länge ut, och det ligger inom möjlighetens område att ni dör före er mor. — Ja, pappa. — I hvilket fall er mor skulle förlora ull förhoppning om en sådan fördel. — Naturligtvis, poppa. Charlotte kunde ej hjelpa att hon tyckte att det var något motbjudande i detta samtal — denna beräkning af den möjliga vinst eller förlust som var beroende af hennes lif. Men hon trodde att det låg i alla affärsmäns natur att betrakta sakerna ur en sådan synpunkt, och att mr Sheldon ej var mer beräknande än andra män af hans klass. — Nåväl, pappa? frågade hon efter ett par minuters tystnad, hvarunder både hon och hennes far varit försjunkna i åskådning uf elden. — Nåväl, upprepade mr Sheldon långsamt, jag har tänkt att den naturliga och lättaste vägen att göra oss