Göteborgsposten – 23 november 1870, sida 2

7 således betydligt mindre än i England. Amerikanska stå 3 4, italienska 24 och ryska, olika efter olika emissioner, 2, 23 å 3 4 lägre. Bland de fondpapper, hvilka på de tyska börserna icke obetydligt sjunkit, äro äfven de svenska. Vi hade i vår föregående veckoberättelse att notera en glädjande stigning; denna har nu efterträdts af en motsatt rigtning. De annars mest gouterade af vår stats obligationer hafva undergått en kursreduktion af 11 20, medan sänkningen i ringare grad träffat de våra hypoteksvbligationer, såväl allmänna hypoteksbankens som de enskilda föreningarnes, hvilka inom den tyska marknaden ega spridning. Skilnaden i kurs mellan våra statspapper och våra hypoteksobligationer med samma räntefot utgör nu blott 3 25 hvilket är en vida mindre differens, än hvad under vanliga förhållanden plär vara fallet. Oeh detta närmande till hvarandra i pris mellan de ofvannämnda slagen af värdepapper är naturligt. Ty i händelse af ett krig, och ett olyckligt krig, erbjuda tydligtvis de i enskild egendom pantförskrifua obligationerna en jemförelsevis större säkerhet än de icke på realhypotek sig stödjande statens skuldförbindelser. Man kunde af det ofvan anmärkta förhållandet känna sig frestad att antaga, det man i Tyskland föreställde sig möjligheten af att vårt land skulle kunna indragas i de uppstådda förvecklingarne. Men finnes väl någon giltig grund för ett sådant anta. gande? Sverige kunde väl, såsom lem i det curopeiska statsförbundet, ega rätt att, äfven det, värna om den de internationella traktaternas helgd, som nu blitvit bruten; men en pligt för detsamma att så göra, tyckes man icke ens ifrågasätta inom det land, der man annars girigt spejar efter allianser, nemli. gen i England. En starkare grund för ett sådant antagande ligger i den indirekta fara, som genom detta traktatsbrott hotar vårt land. Ty när Ryssland anser sig ensidigt kunna bryta ingångna förbindelser beträffande Svarta hafvets neutralisation, hvarför kan det icke nästa gång förklara det förödmjukande för sig att längre underkasta sig förbudet mot befästningar på Åland och på denna grund företaga äteruppbyggandet af Bomarsund. Vi tro emellertid att andra skäl kunna anföras för den till Sveriges, liksom andra staters fondpapper, sig sträckande kursreduktionen inom Tyskland, och dessa ligga förnämligast i den befarade knappheten inom penningmarknaden under den förutsatta eventualiteten. Det är icke blott det allmänna behof af penningar, hvilket ett verldskrig alltid måste medföra, som härtill skulle medverka, utan äfven en annan särskild omständighet. Nordtyska förbundet står i begrepp att upptaga ett nytt, stort lån, för att bestrida de oerhörda kostnader, som krigsutgifterna medföra. Detta lån har man tänkt sig skola er. hålla i England. Men redan möjligheten af ett krig, hvari England kan invecklas, är tillräckligt, äfven om möjligheten icke öfvergår till verklighet, att förmå detta land till att stänga portarne för alla utzändska länesökande makter. Detta tyska lån, hvars belopp man anslagit till 20 a 22 mill. Å, måste derför uppnegotieras inom landet, det måste fördyra penningen och i följd deraf göra penningmarknaden flau. En post, som i dessa tider icke torde vara vidare behaglig satt fylla, är den som Frankrikes finansminister innehar. Underrättelserna om Frankrikes finansiella tillstånd komma sparsamt tillhanda. En af de förnämsta källorna är tidningen Economists talangfulle finanskorrespondent i Frankrike Men sjelf fredligt sinnad och korrespondent till en publicistisk organ, som vill freden å tout pri x, torde man kunna förutsätta att verklighetens mörka skuggor af honom möjligen tecknas ännnu mörkare än de äro. Hans skildringar äro emellertid särdeles nedslående. Man talar om ett nytt lån på 50 mill 2, men hvar finna längifvare till detsamma? England är icke villigt. Man har ställt sina förhoppningar sedermera på Newyork, men utom det att denna plats med sin höga räntefot icke ens under vanliga förhållanden är lämplig för en dylik röl, kommer nu dertill att Boutwells gigantiska konverteringsplan för Förenta Staternas statsskuld är under utförande och tager landets alla finansiella krafter i anspråk. Emissionen af ett sedelnödmynt forttar i Frankrike och den sker genom försorg af en högst brokig samling af myndigheter och korporationer. Små tvångslån upptagas mest under form af päbudne krigsrustningar från kommunernas sida. Komiten för nationalförsvaret, Frankrikes regering defaeto, synes väl mycket uppfatta sina pligter i enlighet med hvad dess namn antyder och försumma den ekonomiska grundval, som äfven i krigstid är vigtig. När nyligen en fabrikant i en af landets större sabriksstäder, i afsigt att förskaffa sina talrika sysslolösa arbetare sysselsättning, lät med stor enskild uppoffring råvara till sitt fabrikat importeras från Schweitz, erhöll han från regeringen i Tours tillsägelse att afstå från detta tilltag, emedan arbetarne borde strida och icke arbeta. Moratoriet förlänges oupphörligt, taxor å lifsförnödenheternas pris utfärdas stundom godtyckligt af prefekterna, och för den ekonomiska samfärdseln läggas otaliga hinder i vägen. Ser man saken uteslutande ur ekonomisk synpunkt är Frankrike sannerligen väl i behof af fred. I Englands bank ökas metallförrådet, minskas den utelöpande sedelstocken och stärkes reserven fortfarande. The bullion uppgår nu till 22,101,384 C. Likaledes fortfar England att i form af klingande mynt indraga sina fordringar från transatlantiska länder. Med ett enda fartyg anlände så t. exnyligen till Liverpool 2,500,000 mexikanska dollars. Bankdiskonton på de förnämsta bhandelsplatserna är följande: . London..... .... 3 LAntvwerpen ........ . 31 Bremen..... 3 Wien ..... .. 6 , UHamburg......... 43 , Frankfurt .......... 47 Amsterdam. ....... 4 , Paris ....... . 6, 7 , Berlin ........ .... 5 , S:t Petersburg ......