Göteborgsposten – 23 november 1870, sida 2

llandels-underrät Det var endast töfvande och motvilligt, som Englands affärsverld gjorde sig förtrolig med den tanken att det steg, Ryssland nu står i begrepp att taga för upphäfvande eller modifikation af Parisertraktaten, kunde innebära någon fara för verldsfreden. Ryssland — så talar Times i sin Cityartikel vid första underrättelsen om de hotande förvecklingarne —, hvars pekuniära behof ännu under mänga ar komma att bli betydliga, kan omöjligen åsyfta annat än en fredlig diskussion om hvad landet anser utgöra dess sanna och verkliga intresse. Skulle Rysslands afsigter röna motstånd hos andra makter, kommer, menade man, dess regering att genast taga förslaget tillbaka. Knappt hade emellertid furst Gortschakoffs cirkulärnote blifvit bekant till sin ordalydelse, som bebådade att man helt enkelt ernade anse sig löst från ingångna förbindelser, förrän tonen började bli en annan, och kursnoteringarnes alltid känsliga barometer visade ett fallande, som häntydde på oväder. På trenne dagar föllo de turkiska fonderna 4 2, och sistl. Thorsdag utvisade dessa värdepapper en baisse af 9, de egyptiska af 7 och de italienska af 3 å 5 4 emot hvad förhållandet varit motsvarande dag föregående vecka. Äfven Consols nedgingo till 911, och stodo således blott 4 points öfver den ståndpunkt, hvarpå de under Krimkriget vanligen befunno sig. Naturligt är, att äfven de ryska obligationerna skulle undergå sänkning, dock står denna icke i proportion till prisfallet i de värdepapper, som utfärdats af nationer, hvilka man antager vid ett eventuelt krig blifva Rysslands fiender. Orsaken härtill ligger förmodligen deri, att Ryssland under sista Krimkriget ordentligt fullgjorde liqviden å sin statsskuld äfven till utländska långifvare, och man hoppas att förhållandet skall bli detsamma nu, i händelse misshälligheten kommer att slå ut i öppen strid. Amerikanska stocks hafva äfvenledes lägre noteringar, ehuru just icke betydligt. De obligationer, som på Englands marknad bäst bibehålla sin vunna kurs, synas vara de spanska och de svenska Hvad de förra beträffar, ligger anledningen dertill i hertigens af Aosta val till Spaniens konung och i de förhoppningar, som vid detta val äro fästade, hvilka omständigheter motväga den annars äfven för dem befintliga tendensen till prisfall. Om Sverige tyckes man i England hafva den förväntan, att det skall af kommande förvecklingar förbli oberördt, och detta är helt visst orsaken tiil våra obligationers fortfarande goda kurs. Våra 54 af 1868 stå alltjemt öfver pari. De omsattes d. 16 till 1003 och följande dag till 100) pr cent. Inom Tysklands affärsverld synes man, för att döma af kursnoteringarne, i någon mån annorlunda uppfatta situationen. Man tyckes derstädes, mera än i England, föreställa sig att ett af Pontusfrågan uppkommet krig skall autaga en allmän karakter och den för fondpapper inträdda baissen sträcker sig derför mera allmänt till alla staters obligationer. Mest hafva österrikiska papper af alla slag lidit. Dernäst komma de turkiska, hvilka i följd af sin höga räntesats på senaste tid blifvit mycket spridda i Tyskland. Deras prisfall utgör 5