Göteborgsposten – 22 november 1870, sida 2

penstillestånd och icke önska ändamålet hvarför det skulle afslutas, nemligen anställandet af val till nationalsörsamwling för sredsunderhandlingar. I ett privat bref från Paris, meddeladt i Indep. Belge, försäkras att några fysiska och kemiska vetenskapsmän, bland hvilka nämnasgFhr Maurat, professor i kemi vid lycået St. Louis, ha uppfunnit ett nytt telegrafsystem. Hr Maurat står i begrepp att inom kort lemna Paris i ballong och tror sig derefter från provinserna kunna sätta sig i permanent förbindelse med sina kolleger i hufvudstaden, utan att befara afbrott från preussarnes sida. Det försäkras att hr Jules Simon, ministern för allmänna undervisningen, tillkännagitvit sin afsigt att uppmana till inlemnande af ritningar öfver en staty, som skall resas till minne af hr Baudin, representant för departementet Ain, som dödades i December 1851. En subskription började för aderton månader sedan i detta ändamål, och fonden som hittills legat hos en bankir och förräntats skall användas till det ändamål, för hvilket den sammanskjutits. Belägringens tryckning har tvungit parisarne att begagna sig af alla medel för att bespara, lika väl som anskaffa proviant. Björnarne i Jardinades Plantes ha betunnits vara alltför dyrbara kuriositeter i närvarande tid, förtärande som de göra eller gjorde en qvanutet färskt kött, hvilken skulle förslå till ratiooer åt många menniskor, och det har derföre blifvit beslutadt att dessa djur skola nedslagtas samt deras kött användas till föda. Anordningar ha blifvit gjorda för uppsamlande af blodet från elagtarhusen, hvilket fordom fick rinna ner i afloppsdikena, och nu begagnas detsamma till beredande af ett slags pudding, som man sätter stort värde på i Paris. Under ett par dagar ha ej mindre än 8,000 kilogrammer i vigt af dylik pudding blifvit försålda samt utgjort en välkommen tillökning till de små köttrationerna. Njurtalgen at oxe och får smältes upp och anvåndes istället tör smör. I ett enskildt bref talas om den delikata smaken af detta surrogat, som är ovärderligt nu, då fläskflott och smör ej längre kunna erhållas för kulinariska ändamål. Mycket begärlige äro äfven ett slags pastejer, som innehålla en blandning af blod, lefver och ris. I Revue des Deux Mondes offentliggör hr Simonin en artikel, som har till öfverskrift Un Mois auz Remparts, och hvari ban beskrifver hvad han inhemtat rörande försvaret af Paris: Det råder — säger han — öfverallt en rörlighet och ett lif som äro mycket uppmuntrande. Fran alla husen i närheten af befåstningarne ha innevånarne flytt. Soldater, reguliera och nationalgardister, ha ersatt de fredliga bourgeois. Der, hvarest kanhända i morgon kanoner och musköter dundra, ha de förmögna öfvergifvit sina villor och sina trädgårdar. I följd af reqvisitioner, som auktoriseras af belägringstillståndet och militära vanor, ha många af dessa bostäder öppnat sina dörrar för landets försvarare, och mer än en elegant boning. i Passy till exempel, är upptagen af nationalgardister eller användes till militära ändamål. Här äro semaphoresignalerna anordnade, der de elektriska telegraterna i verksamhet ; i andra hus finna vi ingeniörer eller ofticerarne vid artilleriet. Chåteau de la Muette har mottagit inom sina väggar officerarne vid sjette secteur-divisionen, så att det ståtliga residens, hvari efter hvarandra Regenten, Ludvig XV och Marie Antoinette dvalts, innehafves nu af repubiikens försvarare. De civilingeniörer som arbeta under barrikad-kommissionen ha tagit Parc de la Muette i besittning, utjemnande höjder och fällande träd som skulle hindra försvaret. Murarne äro fullständigt befästade och vallar och grafvar äro uppkastade omkring desamma. Ej långt från slottet, under de träd som tillhörde Ranelaghs tid, är ett pittoreskt läger at bretagniska mobilgardister, lugna, tysta och barande det nationala hermelinet i sina kepis. Der aro äfven de St. Heraultska mobilgardisterna, mera lifliga af sig och hvarje afton sjungande i chor med en förvånande precision: Vi se äfven mobilgardister från Marne, hvilkas hållning är ej mindre martialisk än deras kamraters från söder och venster. Här och der se vi bivuakeldar, rader af tält, bord, i fria luften, vid hvilka alla taga sina måltider. Hvad marketenterierna beträffar, kunde man öfverallt finna dem, tills auktoriteterna utfärdade närmare bestämmelser rörande matutdelningen. I secteurqvarteret är lifvet mera lugnt, mindre rikt på händelser, men der åter stå alla på god fot med hvarandra. Hvarochen lefver i ett hjertligt förhållande till sin granne; hvarochen har blott en tanke — att drifva bort fienden sä skyndsamt som möjligt. Marinen är äfven här, Jiksom bland andra afdelningar at secteurs, starkt representerad. Marinen har gitvit allt till Paris försvar — tappra amiraler, officerare och sjömän, ett beundransvärdt signalsystem och ett ojemtorligt artilleri. Sex af fästena, sex af secteurdivisionerna, kommenderas af sjöofficerare. Alla semaphorerna vid Montmartre, Mont Valerien, Passy, Issy och operan ha blifvit anförtrodda åt dem. Flottans kanonierer ha blifvit ryktbara för den noggrannhet hvarmed de skjuta, och efter belägringen skall man tala om dem, liksom man efter Sebastopol och Solferino talade om zouaverna. Point-duJour, som för kort tid sedan var en af de svagaste punkterna i försvaret, är nu en af de starkaste och skyddas af en mängd skeppskanoner. Slutligen må en händelse anforas, som skall framkalla blygselns rodnad hos alla dem som svikit sina pligter genom att fly från staden. Oaktadt närheten af fästningsverken ingalunda kan vara angenäm för tredliga rentiers, får man ej antaga att alla tagit till flykten. I en ståtlig villa i Passy bor en gammal dam med en talrik tjenstepersonal. Huset är rikligt möbleradt och fullt af värdefulla konstsaker. Vid ändan at trädgården befinner sig Rue du Rempart. På taket derstädes anbragtes för kort tid sedan en semaphoresignaleringsstation, och som man ansåg ett antall hota, förvandlade en afdelning sjömän taket till ett verkligt fäste. Den gamla damen gjorde ej min af att flytta. IIuru, madame! Ni fruktar ingenting, ni flyttar ej, eller ens aflagsnar er dyrbara egendom, då hvarochen i ert grannskap afflyttar