Göteborgsposten – 18 november 1870, sida 2

säga hr Lenoble hvilken flyktig varelse du är och till hvilket ovärdigt föremål han skänker bort sin kärlek! — Du kan siga honom hvad du vill. Men kom ihåg, att du tår tilsvidare ej yttra ett ord om min törlofniog, ej ens för m s Sheldon. Pappa är ytterst angelägen om att saken skall hallas tyst och jag har lofvat att tiga, ehuru jag sväfvar i tullkomligt mörker rörande hans skäl. Miss Halliday fogade sig i allt efter sin väns önskan; men fördrade endast att bli presenterad för hr Lenoble. Diana lofvade henne detta; men det visade sig snart att Dianas löfte ej var allt som behö des härför. Alltsedan den tidpunkt då Charlotte blef förlofvad, hade mr Sheldon visat en öfverdrifven noggrannhet med atseende på sin styf otters görande och lätande. De ställen dit hon gick och de personer, med hvilka hon umgicks, tycktes enligt hans menwg vara af stor betydelse. Så torbjod han promenaderna i Kensington Gardens, hvilka törut hört ull ordnugen för dagen, ja, hau förklarade att miss Hallday ej finge så ut alls, utom i hennes mors eller mrs Woolpers sällskap. — Hon är en mycket god flicka, ser ni Nancy, sade han till sin gamla hushållerska, men hon är ung och obetänksam. En del tolk tror, att man ej kan lemua en flicka för mycket frihet. Mina åsigter luta åt motsatt håll. Jag tror att man ej kan egna för mycken omvåärdnad åt en ung vacker flicka, som det ar eus skyldighet att beskydda. Allt detta lät mycket ädelt och mycket samvets